En starkt bidragande orsak till att kyrkstäderna i Sverige byggdes var kyrkoplikten som kom i början av 1600-talet.
– Alla människor var tvungna att gå i kyrkan och de som bodde en bit bort behövde någonstans att övernatta vid kyrkhelgerna. Men hit kom man också för att socialisera, betala skatt, handla, besöka ting och sockenstämmor, säger Emelie Rubensson, turistinformatör på Visitor Center i Gammelstad.
Alla bönder som var hemmansägare fick bygga sina egna kyrkstugor. Stugorna blev fler och fler och området utvecklades till en kyrkstad.
Spår från olika tidsperioder
Hjärtat i bygden var, och är än idag, Nederluleå kyrka. Den invigdes troligen enligt traditionen år 1492.
– Inuti kyrkan finns spår från både den katolska och den protestantiska tiden. Extra sevärda är altarskåpet, dopfunten, triumfkrucifixet, predikstolen och orgeln som är byggd på Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad, berättar Emelie Rubensson.
Gammelstads kyrkstad består idag av 404 kyrkstugor. Majoriteten är privatägda men idag behöver man inte vara en hemmansägare för att äga en kyrkstuga. Traditionen att använda kyrkstaden som tillfälligt boende är levande än idag och detta är, tillsammans med bland annat kyrkan och kyrkstugorna, ett av skälen bakom världsarvsutnämningen som kom 1996.
