Nya riktlinjer ska förenkla genomförandet av lokala näringslivsprojekt
Kommunstyrelsen har beslutat att fastställa riktlinjer för lokala samverkansprojekt. Syftet med riktlinjerna är att underlätta genomförandet...
Lyckad satsning på trygghetsboenden
Luleås satsning på trygghetsboenden har varit framgångsrik. Det första boendet för målgruppen 65+ öppnade i Luleå 2014 och i dag, fyra år senare, har ytterligare fyra trygghetsboenden invigts.
– Just nu har alla trygghetsboenden i Luleå full beläggning, säger Lars-Ove Gustafsson, bostadsingenjör på kommunen.
Kommunfullmäktige i Luleå behandlade redan 2010 frågan om planering för bostäder för äldre i Luleå. Utredningen resulterade i ett beslut att utveckla så kallade trygghetsboenden i Luleå. Hösten 2014 invigdes Rödkallens Trygghetsboende, det första i sitt slag för hyresgäster i åldern 65 år och uppåt.
Katarina Borgström är trivselvärdinna på Rödkallens trygghetsboende. Hon ser till att allting fungerar för husets hyresgäster.
Hög boendekvalitet för våra äldre
Trygghetsbostäder är bostäder avsedda för äldre som känner sig ensamma eller otrygga. De ska erbjuda en hög boendekvalitet för äldre personer som fyllt 65 år. Hyreshusen erbjuder utökad service och social gemenskap, utan att för den skull erbjuda vård eller andra omsorgsinsatser.
Trygghetsboendets målgrupp är med andra ord relativt friska äldre människor som vill ha en trygg och tillgänglighetsanpassad boendeform.
– Med ökad ålder kommer ju en del krämpor. Många av de som flyttar in använder något slags hjälpmedel, som rullator eller rullstol. Därför är det viktigt att de här bostäderna är anpassade efter det. Det har vi verkligen lyckats med, berättar Lars-Ove Gustafsson.
Lars-Ove Gustafsson är bostadsingenjör hos Luleå kommun.
Samverkan mellan kommunen och fastighetsägare
Luleås fem trygghetsboenden drivs av Lulebo och Galären. Fastighetsägarna får ett ekonomiskt stöd från kommunen, för att kunna erbjuda en husvärd och en gemensam lokal, vilket är grundkraven för alla trygghetsboenden. I anslutning till hemmet ska det också finnas en uthyrningslägenhet eller ett rum för anhöriga.
Alla lokaler ska vara anpassade till personer med funktionsnedsättningar. Det är miljö- och byggnadsnämnden som beslutar om kommunal finansiell medverkan.
Stor efterfrågan på nya bostäder
I dag finns det i Luleå drygt 200 bostäder fördelade på fem trygghetshetsboenden. Efterfrågan är stor och nästa år invigs det sjätte i ordningen, på Bergnäset. Under 2019 beräknas det finnas 325 trygghetsanpassade bostäder i Luleå. Ytterligare ett boende ska byggas i Råneå. Totalt sett en mycket lyckad satsning, enligt kommunens bostadsingenjör.
– Statistiken pekar på i princip 100 procents beläggning och vi bedömer att det är efterfrågan på lägenheter i trygghetsboenden. Det är också många andra kommuner som hör av sig och vill veta hur vi jobbar. Nationellt sett har Luleå kommun kommit långt med arbetet att skapa Trygghetsboenden, fortsätter Lars-Ove Gustafsson.
Trygghetsboenden påverkar flyttkedjan positivt
En annan positiv aspekt är trygghetsboendets påverkan på bostadsläget i stort. Luleå växer och efterfrågan på bostäder är hög. Där kan trygghetsboenden avlasta den redan hårt belastade bostadsmarknaden.
– Visst är det så. De som flyttar till ett nytt boende lämnar ju ett annat boende bakom sig. Det påverkar hela flyttkedjan i Luleå, säger Lars-Ove Gustafsson.
Statistiken visar att de som flyttar till ett trygghetsboende ofta har flyttat från ett småhus eller en lägenhet. Fördelningen av bostäder som frigörs vid flyttkedjan är cirka hälften småhus och hälften lägenheter.
FAKTA: TRYGGHETSBOENDEN
- Det finns fem trygghetsboenden i Luleå: Örnäset, Gammelstad (2), Mjölkudden och Centrum.
- Nästa år invigs ett nytt boende på Bergnäset. Ytterligare ett ska byggas i Råneå.
- Trygghetsboende är hyreslägenheter för de som är 65 och äldre.
- Lägenheterna är anpassade för personer med funktionsnedsättningar.
- För att få tillgång till trygghetsbostad ska minst en person i hushållet ha fyllt 65 år.
- I Luleå är det Galären och Lulebo som erbjuder trygghetsboenden.
DELA VIA SOCIALA MEDIER
Text: Malin Taavola
Foto: Frank Rizo, Susanne Lindholm
RELATERADE ARTIKLAR
