Nya perspektiv på Luleås historia

Som en del i 400-årsfirandet kommer snart en ny bok om Luleås historia. Den beskriver stadens resa från glesbefolkad jordbruksbygd till ett modernt samhälle.

Boken är resultatet av ett forskningsprojekt på LTU som startade 2019 och pågår till och med 2022. Kostnaden för projektet är 4,9 miljoner kronor, varav Luleå kommun bidrar med 3,2 miljoner kronor. Resterande 1,7 miljoner kronor kommer från SSAB, LKAB, Facebook, Luleå tekniska universitet och Vattenfall.

Roine Viklund i Gammelstads kyrkstad, där Luleås vagga en gång stod, är forskningsledare och medförfattare till en ny bok om Luleås historia. Med avstamp i tidigare texter, och med hjälp av nutida forskning, beskriver han vår historia utifrån nya perspektiv.

Roine Viklund, forskningsledare och lektor på Luleå tekniska universitet, har fördjupat sig i perioden 1600–1820. Curt Persson, doktor i historia och tidigare landsarkivarie i Norrbotten, har tagit sig an tiden från 1820 och framåt. Den senaste heltäckande historiken över Luleå skrevs för hundra år sedan, inför 300-årsjubileet, samt i en bok om övre Norrlands historia från 1960-talet.

– Vi har utgått från det som redan skrivits, men också gått igenom enorma mängder källmaterial, inte minst från den tidigaste perioden, 1600–1700-talen, berättar Roine Viklund.

Dokumenten berättar

Han har spenderat en hel del tid på Riksarkivet i Stockholm och i Härnösand, där dokumenten finns bevarade.

– Det är allt ifrån rättsprotokoll till boskapslängder. Genom dokumenten framträder berättelser om hur samhället fungerade och om de människor som levde här, säger Roine Viklund och fortsätter:

– Det finns mycket ny forskning om den här tidsperioden, och tack vare den har vi kunnat få fram nya perspektiv på vår historia som tidigare kanske inte lyfts på samma sätt. Vi hoppas att Luleåborna blir nöjda med det urval vi har gjort.

För att göra källmaterialet tillgängligt, för forskare och andra, har de handskrivna dokumenten blivit transkriberade (nedskrivna) av Sture Torikka. En uppgift som kräver att man förstår och kan tyda ålderdomlig svenska och skrift, paleografi.

Till vänster en boskapslängd från 1638. Gårdarna beskattades utifrån hur många djur de hade. Det mesta av skatteintäkterna gick till krigskassan, som under den här tiden var omättlig.

Till höger en del av privilegiebrevet från 1621, som bekräftar att Luleå får stadsrättigheter. En stor del av källmaterialet finns nu transkriberat för att underlätta forskning. Inte alla kan tyda de handskrivna gamla dokumenten.

Människan i centrum

Boken, som väntas blir klar i maj 2021, beskriver Luleås 400-åriga historia i kapitel som exempelvis bakgrunden till stadens grundande, stadsflytten, ofredsår, utveckling och tillväxt – hela tiden med människorna i centrum.

De återstående två åren av forskningsprojektet kommer Roine Viklund bland annat att ägna åt Karlsviks industrihistoria under slutet av 1800- och början av 1900-talet.

– Även i detta arbete kommer jag att fokusera på människorna, de som skapade och bidrog till utvecklingen under den här tiden, säger han.

FAKTA

Text: Karin Kemi

Foto: Susanne Lindholm

Logotyp