2007 flyttade hon från Kalix till Uppsala för att plugga statsvetenskap. Se något nytt. Testa vingarna. Det blev år som hon ”inte ångrar för en sekund” men också år i arbetslivet där hon jobbade mycket. Kanske lite för mycket.
– Jag började omvärdera saker. Det livet jag levde uppfyllde inte riktigt kravet för vad jag tycker är livskvalitet, säger Caroline Johansson.
”Powerplayspelet fortsätter att leverera!” Någon lutar sig närmare för att också se den lilla mobilen som står lutad mot ett vattenglas. Efter ett tag tittar Caroline upp från matchen och ansluter blicken i samma riktning som sina kollegor, mot hovmästaren som presenterar julfestens meny. ”Jag planerade hela mitt liv efter Luleå Hockey” minns hon. Och det blir ju några matcher när en följer både dam- och herrlaget.
Det är snart december, och slutspurten innan några veckors ledighet. Som vanligt ska hon hem, hem till Kalix och stugan på Rånön. Hem till lugnet. Familjen. Luleå Hockey. Men den här julen slutar inte, som flera gånger tidigare, i gråt på Luleå airport.
– Jag gick runt med en hemlängtan i så många år, och den eskalerade till slut.