Under ett antal workshops har unga deltagare fått möjlighet att reflektera över sin stad – hur den var, hur den är och hur den skulle kunna bli.
Ungdomarna har arbetat med teman som utopi och dystopi, identitet, samhällsutveckling, att få och ta plats, bilden av Luleå, platsens betydelse och mänskliga rättigheter. Resultatet är en spännande utställning som bjuder in till samtal och ger möjligheten att prova olika perspektiv. Genom kulvertens mörka och slingrande väg lotsas besökaren genom ungdomarnas drömmar, oro och hopp inför framtiden och lyfter röster som annars sällan hörs i ett fint och proffsigt arrangemang.
Betydelsen av att känna delaktighet
Några av ungdomarna fick under vernissagen berätta från scen hur de upplevt att vara med i projektet.
– Jag tycker det har varit kul! Man är ju inte så inblandad i stora beslut annars så man måste ju ta chansen när man faktiskt kan vara med och påverka.
– Det är inte ofta man reflekterar över de saker vi pratat om på workshopparna.
Flera ungdomar berättar att de aldrig tidigare funderat på sin roll i stadens framtid. Men efter att ha fått utrymme att tänka och uttrycka sig, väcktes insikten om att de har makt att påverka både för sin egen skull och för kommande generationer.
– Jag har inte reflekterat över det här innan men efteråt började jag tänka att jag kanske ska bo här när jag blir större. Och då började jag tänka på vad jag kan jag göra nu för att påverka hur jag kommer ha det när jag är vuxen och hur mina barn kommer att leva sina liv här. Jag är snart där, det är snart jag som ska ta hand om och göra Luleå bättre.