Lokalt engagemang, internationell inspiration och finansiering
Arkitekten Tinna Harling från Egnahemsfabriken på Tjörn i Västsverige berättade om hur lokala initiativ kan skapa helt nya vägar till bostäder för unga, äldre och nyanlända. Hennes arbete bygger på att kombinera självbyggeri, återbruk och gemenskap. Egnahemsfabriken har utvecklat modeller där människor bygger sina egna hem med stöd av experter – ofta till betydligt lägre kostnader än traditionellt byggande. Hon betonade att kommunerna spelar en viktig roll genom att till exempel möjliggöra detaljplaner, erbjuda projektlotsning och delta i forskningsprojekt.
– Man lägger till självbyggeri och tar bort vinsten och risken så kan man få ihop kalkylen och det går att bygga på ställen där inte stora aktörer vill bygga eller för grupper som inte har samma ekonomiska förutsättningar, förklarade Tinna Harling.
Julia Hartman från tyska Tübingen gav en inblick i hur staden under flera decennier byggt upp en stark tradition av byggemenskaper. Resultatet är levande kvarter med blandad bebyggelse, lägre byggkostnader och hög social hållbarhet. Tübingen arbetar med fasta tomtpriser, politiskt förankrade urvalsprocesser och tydliga kriterier för social nytta. Över 3 500 bostäder har utvecklats enligt modellen.
– Det handlar om olika privata co-housing-grupper, det kan vara familjer, singlar eller föreningar och företag som formerar en grupp. Gruppen ansvarar sedan för planering och byggnation och är stöttad av arkitekter och projektledare. Från små till stora projekt, från lågbudget till hög klass, från helt självorganiserad till att de får hjälp med att organisera arbetet. Resultatet är överraskande bra! Inga professionella investerare och utvecklare krävs utan i stället är det människor som bygger för sig själva och som vill ha högkvalitativa bostäder till lägre kostnader och mindre miljöpåverkan. Det brukar handla om cirka 25 - 30 % lägre kostnad än vid en vanlig byggaktörs utveckling av nya bostäder. Resultatet är bostäder med en hög genomsnittsstandard, berättade Julia Hartman.
Ingrid Westerfors från Mikrofonden och Kristofer Lüthi från Ekobanken beskrev hur sociala och kooperativa initiativ ofta saknar tillgång till traditionell finansiering. Därför behövs nya modeller, som mikrofonder, kooperativa lån och så kallad ”lapptäckesfinansiering”.
– Det behövs riskvillig, kompletterande finansiering och det är här som till exempel Mikrofonden kan komma in, berättade Ingrid Westerfors.
Ekobanken lyfte också fram att transparens och erfarenhetsutbyte mellan grupper är en nyckel för att lyckas.




