Tog hjälp av personligt ombud i Luleå

Vårt Luleå har träffat tre personliga ombud för att fråga hur det går till när man behöver stöd att ta sig framåt. Vi hör även klienten Jonas berätta om sin upplevelse med psykisk ohälsa och hjälpen han fick från personligt ombud.

Magnus Backman, Ellinor Groth och Kristin Nordberg jobbar som personliga ombud på Luleå kommun. Trots att de är anställda via kommunen är de tydliga med att personligt ombud är en fristående verksamhet som sätter klientens behov i fokus.

– Personligt ombud är en fristående verksamhet, det betyder att vi inte är någon insats från socialtjänsten, sjukvården eller någon annan myndighet. Hittar vi en återkommande brist hos en verksamhet eller myndighet så uppmärksammar vi det och ger förslag på hur de kan förbättra villkoren för vår målgrupp, berättar Kristin.

– Vår målgrupp är personer som har långvarig psykisk funktionsnedsättning. Vi brukar säga att funktionsnedsättningen ska ha påverkat livet inom flera områden för att kunna få vårt stöd, menar Magnus.

Magnus pekar mot whiteboardtavlan där en cirkel, uppdelad i olika livsområden, sitter. Där står bland annat orden psykisk hälsa, ekonomi, sköta papper och ekonomi.

– Personens livsområden brukar vi gå igenom på tavlan och så tänker vi på om det finns problem i något av områdena. Är svaret ja så kanske man eventuellt kan få ett personligt ombud under en tidsbegränsad period, säger Magnus.

Ett färgglatt hjul med tårtbitar som representerar olika livsområden.

För att få ett ombud ska man vara påverkad i flera av sina livsområden.

Vad kan en psykisk funktionsnedsättning innebära?

– När vi pratar om vår målgrupp så menar vi att personen ska vara i behov av kontakt med psykiatrin, socialtjänsten och andra myndigheter, säger Ellinor.

– Man har alltså inte ett fungerande nätverk kring sig, fyller Magnus i och fortsätter:

– Är det så att nätverket man har inte funkar så kan vi ta kontakt med nätverket och ser tillsammans med klienten till att kontakten blir bättre. Det kan handla om myndigheter och sjukvård, till exempel. Vårt mål är att visa vägen till stöd och hjälp.

”Hjälp till hjälpen”

Självständighet och delaktighet är två viktiga grundpelare för verksamheten. Personligt ombud ska alltså inte göra saker åt utan tillsammans med personen:

– Tanken är att vi ska fungera som hjälp till hjälpen. Det är så svårt att veta var i samhället man kan få stöd för att få sin vardag att fungera bättre. Det kan handla om att tillsammans ta kontakt med socialtjänsten för att till exempel ansöka om boendestöd eller komma i kontakt med kommunens skuld- och budgetrådgivning. Det är också vanligt att man behöver stöd och kontakt med vården, till exempel för att få en utredning inom specialistpsykiatrin, säger Ellinor.

– Det ska kännas tryggt och begripligt att ha kontakt med myndigheter och sjukvård. Det upplever inte alla i vår målgrupp. Vissa har dåliga erfarenheter vilket gör det extra svårt att ta nya kontakter. Här kan vi hjälpa till genom att vara ett stöd i kontakten, konstaterar Magnus.

– Ibland har personen tidigare behövt söka kontakt med olika myndigheter men har inte vetat hur. Kanske har man tagit kontakt på egen hand men inte kunnat framföra vad man vill eller blivit lyssnad på. Då kan vi tillsammans förbereda frågor och följa med på möten, instämmer Kristin.

Tre personer sitter i en soffgrupp.

Kristin, Magnus och Ellinor jobbar som personliga ombud.

Jonas fick stöd av personligt ombud

Jonas, som egentligen heter något annat, fick ett personligt ombud efter en lång tid med psykisk ohälsa:

– Jag fick träffa en överläkare på psykiatrin och blev sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Jag fick mediciner men det var mycket som inte fungerade. Inget fungerade för mig, i princip. Det blev inga förbättringar i mitt mående av medicinen. Det gick en tid och det jobbade en sjuksköterska på psykiatrin som man fick prata med. Hon berättade att hon hade hört talas om personligt ombud och att det kanske kunde vara något för mig. Jag hade problem med myndigheter, att sköta posten och helt enkelt se till att livet rullar på.

Efter det började kontakten med ett av ombuden. Tillsammans kartlade de Jonas liv och de förändringar som behövde göras för att han skulle kunna leva mer självständigt. Jonas hade under den perioden ingen ersättning från Försäkringskassan trots läkarintyg som sa att han inte kunde jobba. Här kunde ombudet stötta upp, menar Jonas, då en överklagan krävde energi som var obefintlig på grund av hans psykiska hälsa. Det största behovet menar han var kontakten med myndigheter:

– Jag öppnade inte min post. Jag orkade inte hantera ännu ett helvete. Jag var väldigt deprimerad, hade ångest, oro och ont i kroppen. Så det var just att hantera post, myndigheter, inkassokraven och allt som hör till. Helt enkelt att trygga min inkomst på alla de punkterna.

Även i kontakten med vården kunde ombudet stötta Jonas med genom att följa med på möten och stötta honom när han inte blev behandlad väl av en läkare. Under mötet betedde sig läkaren opassande och oprofessionellt, menar Jonas. Efter situationen fick han stöd av personligt ombud att ta upp vad som hänt med läkarens chefer:

– Jag har känt mig otroligt sårbar. Det har bara varit en känsla men nu har jag på papper att läkare har begått tjänstefel.

Han fortsätter:

– Utan personligt ombud hade det varit många situationer där jag ensam bara hade tagit det och som sen inte hade blivit något av.

”Allt går att lösa”

Idag ser livet annorlunda ut för Jonas. Han hanterar vardagen bättre, tränar och kan även jobba en del. Hans kontakter inom psykiatrin är bättre och att sköta ekonomin är lättare. Om PO har han mycket gott att säga:

– Utan PO tänker jag att mitt liv hade varit ungefär detsamma som innan jag träffade ombudet. Jag hade ju ingenting som gjorde att jag skulle förändras. Jag hade nog blivit vräkt utan inkomst.

– Jag har personligt ombud att tacka för det liv jag har nu. Jag satt och tänkte på det innan intervjun – vart hade jag varit idag om inte ombudet hade hjälpt mig att få till det med ersättningen? utbrister han.

Vad är det viktigaste du fått med dig i kontakten med personligt ombud?

– Att allt går att lösa. Det är alltid någonting man kan göra för att det ska bli lättare, som att ta hjälp. Att tro på sig själv. Sen är det ju lätt att vara efterklok, såklart, menar Jonas.

– Tanken med PO är ju att de ska hjälpa en till en bättre plats och få en att inse att man kan själv också. Det är som att lära sig cykla, fast i sitt eget liv. Att lära sig hantera livet igen.

En viktig grundpelare för personligt ombud är sekretessen, som innebär att ombuden inte får prata om personers situationer med externa. Jonas delar med sig av sin upplevelse:

– Man kunde berätta saker för honom med sekretess, vilket var väldigt skönt. Just att veta att man kan prata om nästan allt.

Sammanfattningsvis, hur var din upplevelse med personligt ombud?

– Grejen är att man vet att den man har med sig är kompetent och ser till att hjälpa dig att få alla dessa saker gjorda. Man vet att man inte måste göra det själv. Det var som en hjälpande hand och en enorm trygghet under den jobbiga perioden.

Låter detta intressant för dig eller en närstående? Så tar du kontakt:

Via Luleå kommuns kundcenter 0920-45 30 00

Genom en E-tjänst, läs mer här: www.lulea.se/personligtombud Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Magnus Backman, 0920- 45 51 81, magnus.backman@soc.lulea.se

Ellinor Groth, 0920- 45 48 48, ellinor.groth@soc.lulea.se

Kristin Nordberg, 0920- 45 39 32, kristin.nordberg@soc.lulea.se

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text & bild: Josefin Högström

Logotyp