Historia: För hundra år sedan hölls folkomröstning om alkoholförbud

För hundra år sedan röstade svenskarna med liten marginal mot ett totalt alkoholförbud. Den 28 augusti 1922 hölls folkomröstningen om rusdrycksförbud. 48,8 procent röstade för, 50,8 procent emot. Frågan var avgjord, men regleringen av alkoholförsäljning finns kvar än idag.

Svartvitt foto där kvinnor i hatt marscherar genom Luleå.

Den 28 juni 1908 marscherade omkring 2000 demonstranter från 35 olika föreningar genom centrum. Foto: okänd

Ända sedan brännvinet kom till Sverige under 1400-talet har relationen till rusdrycken varit minst sagt ambivalent. Redan på 1600- och 1700-talet var supande utbrett och ledde till misär och hungersnöd, eftersom säd användes till att tillverka brännvin. När potatisen introducerades i Sverige fick även den vara råvara till rusdrycker. Under vissa år förbjöds tillverkningen helt. Under 1800-talet uppgick brännvinskonsumtionen i Sverige till ca 20 liter per invånare och år.

Nykterhetsrörelsen var stark under sena 1800-talet och början av 1900-talet. I Luleå var den välbekanta rösträttskämpen Siri Holm engagerad som ordförande i Luleå kvinnliga nykterhetsförening. Föreningen gick upp i Vita bandet 1913 och även där fortsatte Siri Holm att vara ordförande. (Hon var också den första kvinnliga ledamoten i fullmäktige.)

Ett trähus, paviljong.

1916 fick Vita bandet hyra enåttakantig lokal på Gültzauudden.Kvinnorna drev restaurangen ifem år. Uteserveringen till vänster. Foto: Henny Tegström

Vita bandet kom från Amerika (anhängarna hade ett vitt band kring ärmen) och verkade allmänt för att väcka kvinnornas insikt i sina medborgerliga rättigheter, men även för ett nyktert och sedligt samhälle på kristen grund. Nykterhetsrörelsen hade föreningar i hela staden och i varje liten by. Kampen mot alkoholen engagerade framför allt kvinnorna som såg att männen söp bort en stor del av lönen. Därför hade rösträttsfrågan också en koppling till nykterhetsrörelsen, kvinnor ville på det viset får igenom ett förbud mot alkoholförsäljning.

Nykterhetsrörelsen lyfte sina krav på ett alkoholförbud genom att demonstrera. Redan 1908 marscherade kvinnorna genom Luleå centrum, förbi Stadshotellet där det fullmäktiges möten hölls. Där diskuterades även om stadens serveringar och krogar skulle torrläggas. Det beslutade stadsfullmäktige i Luleå några år senare: under 1918 och 1920 fick sprit varken säljas eller serveras.

Under dessa år drev Vita bandet paviljongen på Gültzauudden.Där serverades kaffe och fika, musik spelades, men dans fick inte hållas. Försäljning av alkohol reglerades sedan dess genom olika åtgärder, som t ex motboken eller lokala monopol. 1955 slogs de lokala monopolen ihop till Systembolaget.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Katja Güth Laitila

Bild: Luleå kommuns historiska bildarkiv

Logotyp