Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar grundläggande digital kompetens och skillnaderna följer tydliga socioekonomiska mönster, visar den internationella undersökningen ICILS (International Computer and Information Literacy Study) 2023.
Unga människor tillbringar mycket av sitt liv på digitala plattformar, och många tror att digital kompetens kommer av sig själv. Digital vana är dock inte detsamma som digital kompetens, vilket innebär att förstå mekanismerna bakom de digitala medierna, värdera information och tolka algoritmer liksom agera medvetet i ett digitalt landskap.
Tech Sverige menar att för att utveckla detta krävas handledning, reflektion och undervisning och en satsning på skolan och dess lärare. Skolan i Luleå lyfts i rapporten fram som ett gott exempel som tillvaratar digitaliseringens möjligheter.
– Jag vet att vi länge och medvetet har arbetat med digitalisering men det blir extra roligt när även andra ser det vi gör. En viktig fråga är varför man gör det och inte enbart tänka på hur. Digitalisering i skolan är kopplad till lärande och stödja barn och elever att vara digitalt medvetna, säger Maarit Enbuske, arbetsmarknads- och utbildningsdirektör.
Skolan i luleå har en tydlig strategi för digitalisering
Luleå kommun antog 2017 en strategi för skolans digitalisering med tydliga mål, som att digitala verktyg skulle stärka lärandet och bidra till högre måluppfyllelse. Fokus låg på att bygga upp en stabil infrastruktur, tydliga rutiner och ett gemensamt arbetssätt för alla skolor i kommunen.
– Vi har inte digitaliserat för digitaliseringens skull. Grunden har hela tiden varit att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande. Det fanns framför allt en tydlighet från politiken redan från början, och ingen tvekan om att det här behövde göras. Så här i efterhand är det tydligt hur viktigt det har varit, säger Maarit Enbuske.
Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen började med att att ta fram en realistisk plan, så att inte kommunen skulle införa nya system alltför snabbt. Sådant kan skapa frustration.
– Ett arbetssätt infördes där nya idéer testades i pilotprojekt i verksamheten i nära kontakt med skolledare och lärare. Vi ville ställa den viktiga frågan ”varför det ska göras” och inte bara hur, säger Maarit Enbuske.
Det systematiska och uthålliga arbetet vann uppmärksamhet och belönades när Luleå kommun 2019 fick utmärkelsen Guldtrappan för sitt sätt att koppla det systematiska kvalitetsarbetet med digitala utvecklingsfrågor.
Digital kompetens från tidig ålder
Elever är visserligen ofta vana användare av appar och spel, men det betyder inte att de behärskar verktyg för lärande och problemlösning.
– Det lär man sig inte automatiskt. Det kräver träning i skolmiljön där digitala verktyg används som redskap för lärande. Jag tycker fortfarande att det är precis lika viktigt i dag. Digitalisering handlar om pedagogik och inte plattformar, säger Maarit Enbuske.
I förskolan används digitala verktyg för skapande och källkritik. Barnen lär sig till exempel med hjälp av green screen att diskutera vad som är sant och inte i en bild. På gymnasiet handlar det om mer avancerad teknik: vård- och omsorgsprogrammet ser över möjligheterna att använda VR-glasögon för att träna lyftteknik och inom kort kommer en ny svetssimulator börja användas.
Lärare utbildas i digital teknik
Personal har också utbildats i digital teknik, till exempel hur AI kan användas i undervisningen och hur man hanterar de nya frågor tekniken väcker. Luleå är en av ett trettiotal kommuner som deltar i samarbetet Svea-assistenten för att utveckla en AI-assistent som hjälper bland annat skolpersonal att snabbt hitta rätt information i lagar, förordningar och styrdokument.
– Satsningen på struktur, kompetensutveckling och stöd har inte bara gynnat elever och lärare, utan också gjort kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare. Många som flyttar hit från andra kommuner säger att vi har fantastiska verktyg och bra stöd. Det betyder mycket, särskilt nu när bristen på lärare är så stor, avslutar Maarit Enbuske
