Säkerhet och beredskap: Så jobbar skolmåltider

Hur förbereder sig Luleå kommuns verksamheter inför en eventuell kris? Skolmåltider, som är på plats under Totalförsvarsdagen, arbetar med beredskap för att kunna servera 12 600 portioner per dag till barn och elever.

Den 30 maj går Totalförsvarsdagen av stapeln på Södra hamnplan i Luleå. Luleå kommun arrangerar dagen i samarbete med ett antal aktörer med syfte att stärka medborgarnas kunskap om säkerhet och beredskap samt vad man som individ kan göra för att förbereda sig inför en kris. Läs om Socialförvaltningens beredskap, Lumires beredskap och läs mer om Totalförsvarsdagen här och här. Länk till annan webbplats.

Klara Nilsson, Hakibe Abazi och Elin Klockare i Porsöskolans matlager.

Förskolor och skolor i Luleå kommun är enligt skollagen skyldiga att servera måltider till eleverna. Eleverna på skolan har också fortsatt skolplikt under en större samhällskris, då skolan betraktas som en samhällsviktig verksamhet.

I skolköken byggs matlager upp som ska räcka till måltider för barn och elever under en längre tid, med olika torra varor och rotfrukter som inte kräver kyl eller frys.

– Vi får egentligen lösa mindre kriser i köket varje dag. Det kan vara diskmaskiner som strejkar eller att elen försvinner. Då gäller det att kunna laga efter läge. Det gäller även vid större samhällskriser, säger Elin Klockare, som arbetar som ledningsstöd på skolmåltider.

Krisplaner och krislådor

Arbetet med beredskap för större kriser har pågått en längre tid inom skolmåltider, men har växlats upp med tanke på läget i omvärlden och att en ny lag träder i kraft i sommar med fokus på beredskapslager. Den lagen påverkar skolmåltider.

– Vi har krisplaner och krispärmar med viktig information till köken. Det ska också få en krislåda, med till exempel vevradio, pannlampa, material för livsmedelshygien och reningstabletter för vatten. Vi bygger upp ett stöd för att kockarna ska kunna göra det bästa av situationen, säger Klara Nilsson, verksamhetsutvecklare skolmåltider.

Rotfrukter och potatis

Under arbetet involveras också måltidspersonalen. Hakibe Abazi är kock på Porsöskolan:

– En viktig sak är att ha vatten lagrat, och att recepten också anger hur mycket vatten som går till att laga en måltid. I en kris behöver man gemensamt hitta lösningar med andra och även vårdnadshavare. Ett krig blir sällan som det står på pappret och saker förändras snabbt.

Krisövningar för måltidspersonal

Under beredskapsveckan ska köken öva på olika scenarion, för att måltidspersonalen ska känna sig mer säkra och ha en grund att stå på. Då kan olika kök också utbyta erfarenheter med varandra om hur de löser olika situationer.

Om elen skulle försvinna blir det svårt att ha kött och korv på menyn, och maten måste fortfarande följa näringsrekommendationerna från Livsmedelsverket.

– Det blir mer vegetariskt eftersom det är svårt att ha kött och korv utan kylskåp eller frys. Maten går att laga med till exempel linser, bönor, kikärter, tortillabröd, tomatsås och ris. Det går att förvara länge och jag beställer beredskapsmat för tre månader, säger Hakibe Abazi, kock på Porsöskolan.

Inom skolmåltider kallar man arbetet för ”det lilla kretsloppet”, där olika risker och sårbarheter analyseras för att ha en plan för hur skolmåltider ska fungera även vid en större kris.

Hakibes tips på måltider vid kris

  • Pasta med morotssås
  • Fajitas med ärt- och bondbönemix
  • Wokgrönsaker med linser

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och bild: Camilla Hermansson

Logotyp