Flera insatser för bättre arbetsmiljö i förskolan

Flera insatser genomförs och planeras för att förbättra arbetsmiljön i förskolan, minska sjukfrånvaron och ge pedagogerna mer tid för undervisning och omsorg.

Förskolan i Luleå befinner sig i en tid av förändring. I den här artikelserien berättar vi om hur minskade barnkullar påverkar verksamheten, hur arbetsmiljön utvecklas och vilka satsningar som görs för att stärka kvaliteten och göra förskolan till en attraktiv arbetsplats – idag och i framtiden.

Barn på förskola och en lärare

Nu planeras och genomförs flera insatser för en bättre arbetsmiljö i förskolan. Foto: Shutterstock

Förskolan påverkas ständigt av nya lagar och förordningar, vilket kräver löpande anpassningar i verksamheten. När belastningen är hög under längre perioder påverkas också personalens arbetsmiljö. Skolchef Annica Backman berättar att arbetsmiljön är en av de mest angelägna frågorna att jobba med.

– Många medarbetare upplever periodvis en tuff arbetsmiljö och vi har höga sjuktal, de är på samma nivåer som under pandemin, säger hon.

För att förbättra situationen pågår eller planeras flera insatser. Just nu ses de administrativa uppgifterna över för att undersöka om de kan hanteras smartare, med målet att minska stressen och frigöra mer tid till det pedagogiska för- och efterarbetet.

Tillsammans med Kommunhälsan planeras också ett utvecklingsarbete i syfte att förstå sjukfrånvaron för att ge bättre kunskap om orsakerna och vilka åtgärder som kan göra skillnad. Bland annat planeras hälsosamtal, hälsoundersökningar och fördjupade samtal om hälsa och friskfaktorer. Samtidigt stärks det hälsofrämjande arbetet, där varje förskola får möjlighet att välja insatser utifrån den egna verksamhetens behov.

Arbetsmiljöarbetet sker både i vardagen och genom långsiktiga utvecklingsinsatser. Målet är att ge medarbetarna en hållbar arbetssituation och samtidigt säkerställa en verksamhet med hög kvalitet för barnen. Arbetet följs kontinuerligt upp i dialog mellan chefer och medarbetare.

Kirsi Lagerdahl och Elin Andersson sitter utanför förskolan.

Kirsi Lagerdahl, rektor, och Elin Andersson, förskollärare på Seminariets förskola

Ett exempel på arbetsmiljöarbete finns på Seminariets förskola. Där beslutade rektor Kirsi Lagerdahl att göra en omorganisation för att skapa tydligare ansvarsfördelning, bättre samarbete och en mer hållbar arbetsmiljö utifrån roller och ansvar. Utgångspunkten var att ta vara på pedagogernas olika styrkor och intressen, men framför allt att se till vad som blir bäst för barnen.

– Vi behövde lämna traditionella arbetssätt och titta på helheten. Alla behöver inte göra allt, men alla behöver vara delaktiga och ta ansvar för sin del, säger Kirsi Lagerdahl.

I den nya organisationen har varje pedagog ansvar för vissa uppgifter under dagen, samtidigt som alla uppgifter ses som lika viktiga för att helheten ska fungera. Det har skapat större tydlighet i vardagen och gjort det lättare att veta vem som ansvarar för vad.

– Det har blivit en lättnad för många. När man får fokusera på sin uppgift och känna att den är viktig för helheten skapar det både arbetsglädje och trygghet, säger Elin Andersson, förskollärare.

Pedagogerna upplever minskad stress, färre konflikter och större välbefinnande i arbetet. Även sjukfrånvaron har minskat, framför allt genom lägre korttidsfrånvaro.

– Arbetsmiljöfrågan är jätteviktig och vi arbetar både lokalt vid förskolorna och övergripande med den, tillsammans med våra fackliga organisationer, säger Annica Backman.

Annica Backman skolchef i kontorsmiljö

Annica Backman, skolchef, berättar att arbetsmiljöarbetet sker både i vardagen och genom långsiktiga utvecklingsinsatser.

Mindre barngrupper efterfrågas

Arbetsmiljön handlar inte bara om organisation och sjukfrånvaro, utan också om de dagliga förutsättningarna i verksamheten. En fråga som ofta återkommer i diskussionerna är barngruppernas storlek, som många medarbetare ser som viktig för att skapa bättre villkor i vardagen.

– Att minska antalet barn i grupperna och därigenom skapa bättre villkor för både barn och personal är en av de mest efterfrågade insatserna, säger Annica Backman.

Frågan om mindre barngrupper har också lyfts politiskt. Den politiska majoriteten i Luleå har nyligen aviserat att man vill minska barngruppernas storlek i förskolan i tre steg under mandatperioden. Det skulle kunna ge bättre förutsättningar för både arbetsmiljön och barnens lärmiljö. Mindre barngrupper skulle ge pedagogerna mer tid för varje barn och bättre möjligheter att bygga trygga relationer samt ge individuellt stöd. Samtidigt är frågan nära kopplad till resurser och bemanning, vilket gör att förändringar tar tid.

– Vi vet att det krävs stora resurstillskott och fler utbildade för arbete i förskola om barngrupperna ska bli mindre och personaltätheten ska vara den samma som idag. Som grundbemanning är det tre heltidsanställda i varje barngrupp, säger Annica Backman.

Även nationellt är frågan aktuell. Den utredning om barngruppernas storlek och personaltäthet som redovisades till regeringen den 16 juni 2026 föreslår minskade barngrupper i linje med Skolverkets nuvarande riktmärken.

– Det är en utredning som hela förskolesverige väntat på med spänning. Nu får vi vänta och se om den resulterar i ändringar i lag eller förordning och från när, säger Annica Backman.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och foto: Marie Larsson

Logotyp