Ett stort steg för demokratin

Kvinnor med driv

Kampen för kvinnlig rösträtt startade i början av 1900-talet med bildandet av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Föreningen hade som mest 17 000 medlemmar runt om i landet. Kampen pågick även i Luleå , och två av de mer framträdande namnen i sammanhanget är Siri Holm och Märta Bucht.

År 1910 blev Siri Holm (1870-1960) den första kvinnan i Luleå stadsfullmäktige och därmed den sjätte inröstade kvinnan i fullmäktige i Sverige. Hon var ledamot av fullmäktige fram till 1919.

Märta Bucht (1882-1962) var lärare och rösträttsaktivist. Hon var ordförande i lokalavdelningen av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt från 1908 tills målet nåtts och föreningen upplöstes 1920

Allmän rösträtt – men med undantag

Även om allmän rösträtt infördes, fanns många undantag. Romer och samer hade inte rösträtt, om de inte hade fast adress. Även de som till exempel satt i fängelse, hade gått i konkurs eller var psykisk utvecklingsstörda var uteslutna.

Argument mot kvinnlig rösträtt

Argumenten mot införande av kvinnlig rösträtt var många. Vi kan skratta åt dem idag, men när de framfördes var de allvarligt menade.

• Kvinnornas kjolar är för vida – om de ska sitta i riksdagen måste vi bygga om bänkarna! Och hur ska de få plats att gå i riksdagens trånga korridorer?
  
  
• Kvinnans plats är i hemmet – vem ska ta hand om hem och barn om kvinnorna börjar med politik?
  
  
• Kvinnor och proletärer kan inte tänka självständigt – de kommer att luras av starka ledare. Det är dessutom lätta att muta, eftersom de gillar dansnöjen mer än män.
  
  
• Kvinnligheten kommer att gå förlorad.
  
  
• Kvinnans hjärna är inte skapt för politik.
  
  
• Kvinnor har varken ork eller lust att engagera sig politiskt. De är helt enkelt försoffade och ointresserade.
  
  
• Kvinnor gör inte värnplikt, så varför ska de rösta?

Lågt valdeltagande i början

Trots att reformen var efterlängtad av många, var inte kvinnligt röstdeltagande så stort i början. 1921 röstade 47 procent kvinnor jämfört med 62 procent män. Skillnaden har nu jämnat ut sig, 2018 röstade 89 procent kvinnor och 88 procent män. 

73 år till jämn könsfördelning i riksdagen

Förutom införandet av kvinnlig rösträtt blev kvinnor också valbara i samband med riksdagsvalet 1921. Det var dock få kvinnor som blev invalda i riksdagen under de första årtionden som kvinnor kunde väljas.

Först under 1990-talet uppnåddes det som numera brukar räknas som jämn könsfördelning i riksdagen, nämligen att andelen män och kvinnor låg inom intervallet 40 till 60 procent.

Stridbara och modiga kvinnor

I boken ”Stridbara Siri och Modiga Märta” av Marianne Westin med flera (Black Island Books), kan man läsa om Siri Holm och Märta Bucht. Deras liv och kampen för bland annat allmän rösträtt, fred, nykterhet och barns och kvinnors rätt i samhället.

Boken finns på förlaget Black Island Books Länk till annan webbplats.