Nyhetsarbetet är en viktig del av undervisningen. Rubriker och ingresser läses tillsammans och svåra ord och begrepp diskuteras. Minst en gång i veckan får eleverna sedan berätta för varandra om det de har läst i mindre grupper.
– Vi arbetar mycket med ord. Det är svårt att visa vad man kan om man inte har orden för att uttrycka sina kunskaper, säger Karin Karlsson.
Därför är så kallade expertord en återkommande del av undervisningen. Inför varje nytt arbetsområde identifierar lärarna vilka begrepp eleverna behöver behärska. Sedan tränas orden på många olika sätt – genom samtal, lekar, spel och repetition.
– Ord och repetition är nog två nyckelord för vårt arbete, säger Gunilla.
Samlingsplats för samtal
I klassrummet finns också en soffa som blivit en naturlig samlingsplats för gemensamma samtal. Här tittar eleverna bland annat på Lilla Aktuellt på SVT eller lyssnar på Nyhetsklubben på radio och diskuterar aktuella händelser.
Ett inslag om hur artificiell intelligens kan hjälpa personer med synnedsättning ledde nyligen till ett samtal om ögats lins och hur synen fungerar.
– Vi försöker fånga elevernas frågor och bygga vidare på deras nyfikenhet, säger Karin.
Just nyfikenheten är också det första Karin nämner när hon får frågan om vad som är det viktigaste en lärare kan ge sina elever.
– Nyfikenhet. Att eleverna undrar över saker som de vill också ta reda på mer. Då lär man sig.
Gunilla fyller i:
– Att uppskatta lärandet. Att känna att det är roligt att lära sig nya saker.
De båda lärarna arbetar i en åldersblandad grupp med elever från årskurs 4 till 6. En modell som har sina utmaningar men som de också ser många fördelar med.
– När ett nytt läsår börjar är det aldrig en helt ny grupp. Två tredjedelar av eleverna vet redan hur vi arbetar och hjälper de yngre att komma in i rutinerna, säger Karin.
Den åldersblandade undervisningen gör också att kunskaper och begrepp återkommer flera gånger under elevernas skoltid, vilket skapar naturliga möjligheter till repetition och fördjupning.
Att arbeta på en mindre skola ser de också som en styrka. Här möter eleverna samma vuxna under många år, både i klassrummet och på rasterna.
– De yngre eleverna känner redan igen oss när de börjar hos oss. Relationerna byggs över tid, säger Gunilla.
"Ett guldställe"
Samtidigt finns det utmaningar. Framför allt handlar det om trånga lokaler och bristen på grupprum. Högt uppe på önskelistan står också en idrottshall. Men fördelarna väger tungt.
– Vi har naturen precis runt knuten. Skolskog, skidspår och många möjligheter att använda närmiljön i undervisningen. Det är verkligen ett guldställe, säger Karin.
Efter flera framgångar i Vi i femman och nu ett kommunalt lärarstipendium känner de att deras arbete har uppmärksammats.
– Vi är väldigt glada för stipendiet. Det känns jätteroligt att någon har sett det arbete vi gör tillsammans med eleverna, säger Gunilla.
