– Topografiskt finns stora likheter mellan kyrkstaden i Gammelstad och Gamla stan i Stockholm. Båda byggdes på en begränsad yta som var omgiven att vatten eller vattensjuka områden. Man var under medeltiden helt enkelt tvungen att bygga trångt för att få plats. När bönderna kom långväga ifrån vintern var kyrkstugan kall. Man fick börja med att elda i den öppna spisen för att få upp värmen. Då var det praktiskt att ha en liten stuga att värma upp, säger Lars Elenius.
Elenius beskriver också hur kyrkstaden förändrades under olika perioder, från att vara en riktig stad under 1600-talet till sin nuvarande utformning. Så förflyttades kyrkstugor för att ge plats åt nya rutmönstrade stadskvarter och stora gårdar tog deras plats.
– När staden flyttades till Luleås nuvarande plats flyttades också många av byggnaderna. De tomter som borgarna hade kvar lade grunden för det vi idag kallar kyrkbyn, medan kyrkans mark med kyrkstugorna kallas kyrkstaden. Förhållandet mellan de två har påverkat hur kyrkstaden utvecklades. Medan kyrkbyn moderniserats har kyrkstaden behållit sin medeltida karaktär, fortsätter Elenius.