30 år som världsarv, del 8: Med ansvar för 400 år av historia

Bakom de välbekanta kyrkstugorna i Gammelstad döljer sig ett arbete som sällan syns. Sedan kyrkstaden blev världsarv har kraven på bevarande ökat. Maria Junkka Bideke är en av dem som ser till att historien får fortsätta ta plats.

2026 firar Gammelstads kyrkstad 30 år som världsarv. Vårt Luleå publicerar i samband med detta artikelserien ”30 år som världsarv” som sträcker sig över hela jubileumsåret. Här kan du läsa om stort, smått och gott från världsarvet – med koppling till både dåtid och nutid. Artiklarna berättar även om de olika evenemang som arrangeras med koppling till jubileet. Mycket nytta och nöje, önskar redaktionen!

Maria Junkka Bideke är världsarvsamordnare och jobbar för att bevara kyrkstaden.

Det är 30 år sedan Gammelstads kyrkstad togs upp på Unescos världsarvslista över platser värda att bevara, tillsammans med Egyptens pyramider, Akropolis och Kinesiska muren.

Sedan dess har mycket hänt.

– Kyrkstaden har fått ett ökat skydd, bland annat i form av ett estetiskt program för den yttre miljön. Det reglerar allt ifrån hur belysning till skyltar till parkbänkar ska se ut, säger Maria Junkka Bideke, världsarvssamordnare.

Uppdraget är att bevara ursprunget och i det arbetet är många parter inblandade.

– I vårt förvaltande organ Kyrkstadsrådet ingår Luleå kommun, länsstyrelsen, Nederluleå kyrkstugeförening, Nederluleå församling, Trafikverket, Nederluleå hembygdsförening och Norrbottens museum. Vi jobbar tillsammans för att värna om den unika kulturmiljön.

Blött klimat utmanar

Maria Junkka Bideke ansvarar för att samordna kontakten och informationen mellan parterna, som tillsammans tar fram både en långsiktig förvaltningsplan och en årlig aktivitetsplan. Vad behöver göras för att underhålla miljön? Vilka aktiviteter behöver planeras för kommande år?

– Klimatförändringarna är en utmaning, då ett blötare klimat kan påverka träbyggnaderna i världsarvet.

Något som också är viktigt är att kyrkstadstraditionen bevaras för kommande generationer.

– Vi vill att man även i framtiden fortsätter att nyttja kyrkstugorna och att kyrkstaden lever upp under stora helger och kyrkliga högtider. Vår förhoppning är att de yngre generationerna vill ta del av traditionen och föra den vidare.

Allt fler besökare

Ett sätt är att fortsätta sprida kunskap till barn och unga om världsarvet genom skolprogrammen, som erbjuds av Gammelstad Visitor Center.

Barnen får lära sig om världsarvets historia och livet förr, bland annat genom en tidsresa bakåt i tiden.

Att Gammelstads kyrkstad hamnat på världsarvslistan märks tydligt. På 25 år har antalet besökare till Visitor Center i världsarvet fyrdubblats, från cirka 10000 till 40000. Med över 1200 världsarv världen över, varav 15 i Sverige, har det för vissa blivit en särskild reseform att samla på världsarv.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Birgitta Lindvall Wiik
Foto: Marina Wikberg

20 juli 2026

Logotyp