30 år som världsarv, del 13: Nederluleå kyrka - drygt 500 år av historia

Nederluleå kyrka invigdes enligt traditionen år 1492. Emelie Rubensson, turistinformatör vid Visitor Center, berättar om kyrkans historia och förändringar i och med protestantismens intåg.

2026 firar Gammelstads kyrkstad 30 år som världsarv. Vårt Luleå publicerar i samband med detta artikelserien ”30 år som världsarv” som sträcker sig över hela jubileumsåret. Här kan du läsa om stort, smått och gott från världsarvet – med koppling till både dåtid och nutid. Artiklarna berättar även om de olika evenemang som arrangeras med koppling till jubileet. Mycket nytta och nöje, önskar redaktionen!

Kyrkan kan ha haft flera funktioner. Den kan ha fungera som försvarsanläggning och den kan ha varit tänkt som ett biskopssäte åt ärkebiskop Jakob Ulfsson Örnfot, berättar Emelie Rubensson. Bild: Jennifer Johansson.

När kyrkan byggdes på 1400-talet hade invånarantalet ökat jämfört med 100 år tidigare när Luleå socken bildats.

– Storleken på kyrkan, de tjocka stenväggarna, skottgluggarna i stigportarna, utkiksluckan mot den gamla hamnen och en hög mur vittnar om att kyrkan också kunde fungera som försvarsanläggning för skydd, framför allt österut mot Novgorod, säger Emelie Rubensson.

Emelie Rubensson, turistinformatör vid Visitor Center. Bild: Linda Sundström.

En annan möjlighet var att kyrkan var tänkt som ett biskopssäte åt ärkebiskop Jakob Ulfsson Örnfot, berättar hon.

– Han hade ekonomiska intressen i den här regionen och det finns uppgifter som tyder på att han var med och
bekostade kormålningarna i kyrkan.

Sankta Barbara, en jungfru som blev inlåst i ett torn och led martyrdöden för sin kristna tro. Hon har vördats som helgon sedan 600-talet. Bild: Linda Sundström.

Kormålningarna av Albertus Pictor avspeglar den medeltida katolska kyrkan.

– Sverige var ett katolskt land där prästerna talade latin och ett sätt för sockenborna att tillgodogöra sig bibelns
innehåll var kormålningarna, därav benämningen fattigmansbibel. I och med protestantismens intåg översattes
bibeln och predikningar hölls på svenska. Reformationen som skulle göra Sverige protestantiskt inleddes
1527, säger Emelie Rubensson och fortsätter:

I koret finns kyrkans skyddshelgon Petrus avbildad med sin nyckel till himmelriket – samma symbol som
senare blev grunden för Luleås kommunvapen. Bild: Linda Sundström.

 – Predikningen under gudstjänsterna fick en större roll efter reformationen och en ny predikstol beställdes till Nederluleå kyrka. Stora fönster sattes också in för ljusinsläpp. År 1745 målades kormålningarna över för att modernisera och dölja spåren av den katolska tiden. När koret skulle vitlimmas igen i början av 1900-talet hittade prästen Albert Nordberg information om målningar under och vid en renknackning av ett utvalt fält i korets takvalv framträdde en av dem. Efter det beslöt man att korets väggar skulle renknackas. Det vi ser i dag är alltså korets väggar från den katolska tiden.

Altarskåpet i Nederluleå kyrka är snidat i Antwerpen, troligen omkring år 1520, och föreställer scener ur passionsberättelsen, korsfästelsen och Jesu liv. Bild: Linda Sundström.

Herdarnas tillbedjan. Josef och Maria knäböjer med blickarna riktade mot Jesusbarnet som har legat mellan dem, men som sedan länge är försvunnet från kyrkan. Bild: Linda Sundström.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Linda Sundström

Logotyp