mindre.jpg)
Långa förberedelser
All mat lagades från grunden, och förberedelserna startade därför i god tid. Många hushåll hade fött upp en gris under sommaren, som nu skulle bli skinka, pressylta, sidfläsk, kalvsylta och julkorv. Man gjorde inlagda rödbetor från den egna täppan, bryggde dricka på enbär och humle och dessutom stöpte egna ljus.
Julbaket innefattade både matbröd och fikabröd. Småkakor, saffransbröd och flottyrkokta anisbröd och munkar, eller kanske sockerstruvor. Det skulle gärna också finnas hemmagjorda godsaker som knäck, nougat, marmelad och polkagrisar.
Julpyntet var ofta en- och tallris och andra saker från naturen som man samlat sommartid och torkat. Någon dag före jul höggs en gran i skogen.
– Den togs in på julaftonens morgon och kläddes av barnen med prydnader tillverkade i hemmen, minns Ellen Fernberg (bilden).
Julotta och societetsbal
Tidigt på juldagsmorgonen bar det av till julotta. Från byarna kom landsborna i slädar med förspända hästar som hade bjällerkransar runt halsarna. Ellen Fernberg beskriver målande:
– Det klämtade så vackert från dem i den tidiga morgonväkten när de körde till sockenkyrkan. I mörkret flammade tjärblossen bland granar och tallar, som i regel var klädda i rimfrost.
På juldagen, annandag jul och nyårsafton umgicks man med släkt och vänner. Ellen Fernberg kommer ihåg goda middagar med lekar, spel och sång för både barn och vuxna. På trettondagsafton anordnade hotellen ofta societetsbaler och dagen efter hade de religiösa samfunden sång och musikfester.
Julgransplundring
Tjugondag Knut, när julen dansas ut, var speciellt roligt för barnen. Plundringen av julgranarna var bokstavlig, då det mesta av pyntet var ätligt. Avslutningsvis några ord från Ellen Fernberg om den brandfara det innebar att ha levande ljus i granen:
– Vi barn dansade så golvet gungade och granen hoppade och guppade, med brinnande stearinljus fastklämda på snustorra grena. Som tur var hände sällan någon olycka.
