Sara Adam hade bott hela sitt liv i Kuwait, även om hon egentligen är eritreansk medborgare. Men efter 29 år ändrade Kuwaits regering en lag som gjorde att hon var tvungen att lämna landet hon växt upp i. Som hon älskade. 2017 landade Sara, hennes bror och mamma i Göteborg för att söka asyl. Efter fyra månader blev de placerade i Kiruna i väntan på beslutet.
Det blev några tuffa månader. När vintern och mörkret kom blev avsaknaden av gemenskap påtaglig. Nästan ingen visste vem hon var på djupet och Sara saknade något som fyllde livet med mening, som hennes jobb och studier gjort i Kuwait. När det väl började vända, och Sara hittade till organisationer som Hejfrämling! och ABF, avvecklades Migrationsverkets asylverksamhet i Kiruna och det blev dags att flytta igen.
Till slut hittade Sara hem. 2019 blev hon och familjen placerade i Råneå och där fanns den där gemenskapen hon letat efter och saknat. Hon började i skolan, ledde zumba-klasser och arbetade som volontär för Rädda Barnen. Helt plötsligt var hennes dag full igen.