Han skissade fram ett av Luleås äldsta och mest påkostade hus

Efter den stora stadsbranden 1887 blev nästan en tredjedel av Luleå till aska. När staden skulle återuppbyggas var Erikssonska stenhuset ett av de första bostadshusen som byggdes och två saker stod klart: det skulle bli rejält och efter renässansens former.

Erikssonska stenhuset finns vid korsningen Köpmangatan och Nygatan i centrala Luleå. I slutet av 1800-talet byggdes huset och det tillhör idag ett av Luleås äldsta.

Bild på arkitekt Erik Hjelm och Erikssonska stenhuset idag.

Arkitekt Erik Hjelm och Erikssonska stenhuset idag.


Året är 1891 och fyra år har gått sedan sista lågorna från stora stadsbranden. Luleå som stad håller fortfarande på att försöka resa sig. Det byggs upp och det byggs nytt. Byggmästaren O Eriksson från Skara har just fått bygglov och han ska inte bara ska bygga Luleå domkyrka, utan även ett av Luleås största och mest påkostade bostadshus – Erikssonska stenhuset, givetvis döpt efter honom själv.

Arkitekt blir Erik Hjelm från Hälsingland som under sin livstid låg bakom flera välkända hus i Sverige, bland annat Krusenstiernska huset i Gävle och Stockholms polishus. När han sitter vid sitt skissbord är en sak klar: stilen, formerna och motiven ska vara i nyrenässansens tecken. Det är den för tiden dominerade arkitektursstilen som tar inspiration och influenser från renässansen och 1400- till 1600-talets design.

Bild på Erikssonska stenhuset 1905.

Erikssonska stenhuset med torn, spiror och järndekorationer på taket år 1905.

Franska och tyska förebilder

Så småningom påbörjas byggnationen och vad som komma skall blir mer tydligt. I nyrenässansens anda låter byggarna teglet förbli synligt och inkluderar naturstensdetaljer. Inspiration kan mycket väl ha hämtats från Frankrike eller Tyskland, där många bostadshus och fastigheter hade liknande karaktär vid den tiden. En intressant detalj med stenhuset är att du från utsidan kan se rummens rangordning. Då fönstren som placeras i grupper om en, två och tre framhäver de olika rummens betydelse. Ju fler fönster, desto viktigare rum.

Bild på utsidan av stenhuset där du kan se placeringen av fönstren.

Placeringen och antalet fönster ska visa ett rums betydelse.

Taket borta

Andra kännetecken från nyrenässansen är de markerade mitten- och sidopartierna och hörntornen. Hörntornen finns, likt resterande takparti, inte kvar då de försvann under en ombyggnation i slutet av 20-talet. Varför samtliga torn, spiror och järndekorationer togs bort är idag oklart. Vårt Luleå kontaktade stadsarkivet och där fanns ingen konkret förklaring utan bara att Postverket, som då var verksamt i stenhuset, ansökte och fick igenom en förfrågan att bygga om taket. En teori är att taket var i ett för dåligt skick eller ansågs opraktiskt.

Bild på bygglovet från 1927 och en bild på stenhuset efter renoveringen.

Bygglov inringat från 1927 för ombyggnation av tak. Till höger är stenhuset efter renoveringen.

Bank till bar

Vissa uppgifter tyder på att stenhuset stod klart vid år 1905, andra trovärdiga uppgifter antyder att det skulle ha varit klart mycket tidigare än så. Exempelvis fanns en notis i tidningen Malmberget som maj 1896 hävdar att byggnaden skulle göras färdig samma år och kunna ta emot hyresgäster under hösten.

Oavsett är huset ett av Luleås äldsta, och under åren har fastigheten intagit flera roller: bostadshus, bank, klädaffär, posthus, kontor, restaurang och bar. Vilken roll som blir nästa för Luleås gamla skrytbygge återstår att se. Det vi kan konstatera är att Luleå idag befinner sig i ett skede snarlikt 1891: det byggs upp, byggs nytt och stora satsningar görs.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Adam Larsson Englund.

Bild: Adam Larsson Englund, Luleå kommun och Svenska porträttarkiv.

Logotyp