"Vi vill ha levande och livskraftiga landsbygder i Luleå"

Visit Luleå ny enhet under Näringslivskontoret

En bransch som näringslivschefen bedömer behöver extra fokus, och en speakingpartner med erfarenhet från besöksnäringen, är Visit Luleå som nu är en egen enhet under näringslivskontoret. Här följde en presentation av Visit Luleås nya enhetschef Camilla Bondareva:

– Jag har en bakgrund inom besöksnäring och kommunikation och är nytillträdd som enhetschef för Visit Luleå sedan början på veckan. Jag kommer senast från Swedish Lapland Visitiors Board, där jag var chef för varumärke och kommunikation.

Bondareva har ett starkt engagemang för hållbar platsutveckling och beskriver sitt hjärta som rotat i det cirkulära och i besöksnäringen. Hon ser besöksnäringen som ett kitt som håller byar och samhällen levande, och som en viktig del av näringslivet som bidrar till lokal diversitet och samhällsbygge.

– Med en nybildad enhet för Visit Luleå samlar vi kraft för att utveckla en växande besöksnäring som är en viktig bransch för Luleå och som omsatte 1,36 miljarder det senaste året. Besöksnäringen är en del av den lokala väven i Luleå med alla dess byar. Göran och hans team skapar upplevelser för besökarna samtidigt som vi som bor här åker i samma skidspår. Besökarna vill gärna ta del av vår livsstil och kultur och därför är det viktigt att vi jobbar för en balanserad besöksnäring i Luleå.

Kommunens framtidsvision – ett större perspektiv

Fredrik Hansson, kommunalråd (S) och ordförande i landsbygdsrådet, tog tillfället i akt att ge en överblick över kommunens utveckling ur ett större perspektiv.

– Vi är en logistisk hub med bra vägar med mera. Men nu när de nya industrierna etablerar sig medför det självklart en rad utmaningar – bostäder, infrastruktur, elnät och logistik måste samspela. Allt detta ska ske i symbios med medborgarna, det kan stundtals bli lite stökigt, sade Hansson.

– Lulebo har fått ett uppdrag att bygga i landsbygden för allmännyttan behöver hjälpa till. Det viktiga är att det finns en handlingsplan där vi pekar ut lågt och högt hängande frukter. Det finns strategiskt tyngre frågor som trafik och skola som tar längre tid att besluta om medan annat går fortare att genomföra. Vi har lyssnat in medborgardialoger och det ska kunna bli action här och nu.

Fredrik Hansson betonade att Luleå kommun har som mål att växa till 100 000 invånare, och att landsbygden och dess service är en viktig del i den utvecklingen.

– Vi behöver fånga upp vad medborgarna säger och tycker. Det är inte ett självändamål att vi ska växa.

Hansson lyfte även vikten av kultur och ett levande samhälle.

– Man flyttar inte bara för att jobba – föreningslivet och idrotten är avgörande för att människor ska vilja bo kvar. Vi vill ha bra dialoger, och ni i näringslivet är viktiga för att lyfta fram förslag, utmaningar och problem till oss, så att vi får veta vad som behövs åtgärdas.

Strategisk landsbygdsutveckling – ett pussel med många bitar

Jenny Lindberg, arkitekt och samhällsplanerare, på Luleå kommun, presenterade arbetet med strategisk landsbygdsutveckling och planen för service på landsbygden.

– Det var inte många som ville skriva om landsbygd i sitt examensarbete, men det gjorde jag, inledde Lindberg.

Hon berättade att arbetet med planen för service på landsbygden har tagit tid att forma, men att målet är tydligt: att skapa en utvecklingsinriktning för landsbygdsfrågor. I dag är landsbygderna inte tillräckligt synliga i kommunens översiktsplan, det ska bli bättre.

– Vi vill ha levande och livskraftiga landsbygder i Luleå kommun. Samhällspusslet ska gå ihop – bostäder i olika former, service och annan infrastruktur behövs för en fungerande vardag. Men det är en utmaning. Ibland finns det inga marknadsaktörer som vill sätta spaden i marken, och då har kommunen ett ansvar att agera själv eller påverka aktörerna.

Hon lyfte fram att kommunen har både lagstadgade och frivilliga uppgifter, som hemtjänst, skolor och vård, och att samverkan med Region Norrbotten, Tillväxtverket och Trafikverket är en viktig del av arbetet.

– Jag återkommer ofta till samhällets behovstrappa som riksorganisationen Hela Sverige ska leva har tagit fram– den handlar om grundläggande infrastruktur, finansiering, livsmedelsproduktion, trygghet och service som första steg, där spelar den offentliga sektorn en stor roll. Sedan kommer kultur, mötesplatser och innovation, här är det avgörande med lokalt engagemang i föreningar och entreprenörsskap. Det är många aktörer som har ett ansvar för landsbygdsutvecklingen, en bra dialog och samarbete framgångsfaktorer.

Lindberg beskrev hur Landsbygdsgruppen fungerar som en samordnande enhet inom kommunen, med olika kugghjul runt sig – som landsbygdsrådet och Luleå Byaforum, där olika intresseföreningar bidrar med kunskap och engagemang.

– Mål och budget är kommunens viktigaste styrdokument, och vi behöver ett tydligt landsbygdsperspektiv i det arbetet. De stadsnära byarna har andra förutsättningar än de som ligger längre bort, men alla är viktiga att ha med i planeringen.

Hon lyfte fram exempel som bokbussen, som kanske kan utvecklas till något mer, särskilt med tanke på beredskap vid kris och krig. Bokbussen är mycket omtyckt det finns exempel från andra kommuner där bokbussens uppdrag har breddats för mer service och information.

– Tittar man på befolkningen ser man att många är mellan 40–64 år, både i stan och på landsbygden. Men ni har också många barn och unga. Samtidigt saknas ofta hyresrätter, äldreboenden och omsorgsboenden. Det är något vi vill jobba med – både unga vuxna och äldre vill gärna bo kvar i sin bygd.

Hon förklarade att en variation av bostäder är viktigt för att möjliggöra omflyttning och inflyttning, det kan ge ett mer stabilt underlag till förskola och skola.

– Vi har inte tidigare haft en samlad kartläggning över vår landsbygd i Luleå, men nu har vi ett bra underlag för den översiktliga planeringen. Just nu genomför vi en digital enkät om bostadsefterfrågan i Niemisel, det är inte omöjligt att fler bygder får frågan.

Markfrågan är också central.

– Vem äger marken? Kommunen äger inte mycket mark i byarna. Om du är markägare eller byaålderman i byn – kom och prata med oss eller vänd dig till lokala byautvecklingsföreningar. Samverkan mellan markägare, intresseföreningar och kommunen är viktigt.

Avslutningsvis lyfte Lindberg fram några konkreta projekt och initiativ:

• Utredning av Benzeliusskolan i samband med Fördjupad översiktsplan, samråd hösten 27 aug–10 okt
• Satsningar på den Mobila fritidsgården "On the Go".
• Bostadsbyggande utifrån lokala förutsättningar och fortsatt dialog med Lulebo.
• Projektet Byggemenskaper – där människor går ihop och bygger bostäder tillsammans.

– Vi har ett förändrat arbetssätt nu, och vi följer upp årligen och samverkar bättre i landsbygdsfrågor. Det är roligt!

Projektstöd för landsbygdsutveckling – Leader Spira Mare

Lotta Lindgren från Leader Spira Mare informerade om hur landsbygdsutveckling kan ske genom Leadermetoden, som bygger på lokal samverkan och initiativkraft har stöttat flera projekt i Luleå, bland andra; Solanderleden – en vandringsled med tillhörande bok och guidestöd, naturhamnar – utveckling av skärgårdsnära service och tillgänglighet, mikrostöd till lokala initiativ – exempelvis föreningsdrivna aktiviteter och småskaliga förbättringar, projekt för lokal matproduktion och turismutveckling.

– Vi jobbar inte med storskalig infrastruktur, utan med att människor ska trivas där de bor. Många som bor och verkar på landsbygden arbetar redan enligt Leadermetoden – man pratar, samverkar och kavlar upp ärmarna, sade Lindgren.

Leader Spira Mare erbjuder projektstöd till utvecklingsinsatser på landsbygden, men inte till ordinarie verksamhet. Stöden finns i olika former: brednyttiga projekt som gynnar mång, riktat stöd till enskilda aktörer och mikrostöd för mindre insatser.

Stöden kan användas för att utveckla företag, produkter och tjänster, stärka civilsamhället genom större projekt (upp till en halv miljon kronor) och skapa nätverk och samverkan.

– Det är viktigt att ta kontakt med oss tidigt – vi kan guida er från idé till färdigt projekt. Alla kan söka, så länge det sker i någon form av organisation, uppmanade Lindgren.

Leader Spira Mare har 38 miljoner kronor att fördela i femkanten-området fram till 2027.