Viktigt att tänka källkritiskt

Vid större händelser som utbrottet av covid-19 finns det risk att ryktesspridning uppstår. Tänk på att ha ett källkritiskt förhållningsätt när du tar del av information.

I dagens medielandskap blir vi överösta med information. När de etablerade medierna bara är en av många källor ligger ett stort ansvar på dig som individ att vara källkritisk.

Källkritik är svårt. Både erfarna forskare och journalister misslyckas ibland. Trots svårigheterna finns det mycket som man kan göra för att utveckla sin källkritik.

Var försiktig med att sprida information, om du inte är säker på att den är tillförlitlig.

Att vara källkritisk innebär att värdera den information du tar del av. Det betyder dels att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte.

Checklista källkritik

  • Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
  • Vem tjänar på att du sprider vidare?
  • Varför finns informationen? Är avsikten att förändra ditt tänkande och agerande?
  • Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
  • Var fann du informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?
  • Kan du hitta informationen i andra källor?

Fler tips:

  • Det finns sällan enkla lösningar på komplexa problem. Den som erbjuder enkla lösningar bör granskas extra noga.
  • Verkar informationen vara "för bra för att vara sann" är den oftast det.
  • Tänk efter innan du delar! Många litar på sina vänner. Om du delar någonting som inte är sant på sociala medier sprider du inte bara osanningen vidare, du har dessutom gett den tyngd och trovärdighet hos dina vänner i kraft av att du är du.

Källa: Krisinformation.se och msb.se

Äldre uppmanas att se upp för bedragare

Utöver ryktesspridning och felaktiga uppgifter på sociala medier så ökar också bedrägeriförsöken, framförallt mot äldre personer, med koppling till coronaviruset.

En del bedrägerier sker genom att mejl skickas ut eller att någon ringer och utger sig för att vara myndighetsperson eller banktjänsteman. Och andra bedrägerier sker genom fysiska besök där gärningspersonen utger sig för att vara annan person än den är.

Läs mer om hur du kan skydda dig på polisen webbplats. Länk till annan webbplats.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Susanne Lundblom

Foto: Shutterstock

Logotyp