”Matglädje smittar och påverkar barnens hela dag på förskolan”

Skolmåltider handlar inte bara om att servera mat, utan också om att får barn och elever att bli intresserade av att våga prova på olika råvaror och smaker. Victoria Bengtsson, som vunnit pris för årets förskolekök i Sverige, har besökt skolan i Luleå för att inspirera måltidspersonal och förskolepedagoger med nya metoder.

Victoria Bengtsson arbetar som kock på Pomona förskola i Ängelholm.

Att barn kan vara kräsna med maten och vill äta ganska ensidigt har många föräldrar varit med om vilket också kan skapa frustration. Många barn behöver, enligt forskning från Karolinska institutet, prova på nya maträtter 10 till 20 gånger innan de innan accepterar den och för extra matkänsliga barn kan det behövas 30 gånger.

Kockarna som arbetar på förskolan i Luleå har sedan en tid tillbaka arbetat pedagogiskt tillsammans med barnen för att skapa intresse för mat och få dem att prova äta olika typer av råvaror.

– Fördelen med måltider på förskolan är att barnen är där nästan varje dag. Kockarna finns där och undersöker vilka maträtter som funkar, och försöker få barn att vänja sig vid nya råvaror och smaker. Vi vill väcka matglädjen hos barnen, säger Jens Drugge, enhetschef på skolmåltider.

Stora vinster med måltidspedagogik

Under en dag var Victoria Bengtsson, som är förskolekock på Pomona förskola i Ängelholm, och gav ytterligare inspiration till kockarna och pedagogerna på förskolor i Luleå. Hon har vunnit priset för årets förskolekök på galan för Sveriges offentliga måltider samt i White Guide junior, och brinner för måltidspedagogik.

– Det finns stora vinster med måltidspedagogik. Barnen blir mer medvetna och nyfikna på mat. Matglädje smittar och den positiva andan påverkar också barnens hela lärande på förskolan, säger Victoria Bengtsson

Gruppbild på kockar och pedagoger från förskolan i Luleå

Förutom matglädje arbetar kockarna även i Luleå med matsvinn och att maten som serveras ska vara hälsosam och hållbar enligt klimatmål och riktlinjer från Livsmedelsverket. Många förskolor har också egna odlingar där barnen får se hur till exempel potatis utvecklas från jord till bord.

– Hållbarheten är viktig och att visa hur det hållbara kretsloppet fungerar med måltider. Jag brinner för att förmedla detta till våra barn som är nästa generation. Det barnen får till sig om hållbarhet på skolmåltider kompletterar också det pedagogerna lär ut, fortsätter Victoria Bengtsson.

På inspirationsdagen deltog flera kockar från förskoleköken liksom pedagoger på förskolan. Där förmedlades handfasta tips, och kockarna från Luleå kompletterade också med sina iakttagelser och erfarenheter.

– Jag brukar servera små portioner, för att barnen ska få vänja sig vid maten. Sedan får de upptäcka att de vill ha mer, och då fyller jag på skålarna. Då ser jag direkt vilken mat som fungerar och det blir naturligt att också prata om matsvinn, berättade Mikael Brännvall som är kock på Bälinge förskola.

Barn behöver använda alla sinnen

På Pomona förskola i Ängelholm arbetar de bland annat med inspirationstallrikar med råvaror, där barnen får gissa vad det ska bli för mat. De har också något som heter smakonauter där barn får lära sig kombinera olika smaker likt en upptäcktsresande. I samarbete med en lokal matvaruaffär får barnen vara maträddare, och ta vara på till exempel grönsaker som sorterats ut i affären. Barnen får vara med i köken som minikockar, vilket de också får på förskoleköken i Luleå.

– Det gäller att leka med olika råvaror, teman och former. Man behöver vara tydlig med vad som finns i maten och att barnen får använda alla sina fem sinnen, säger Victoria Bengtsson.

Tips om måltidspedagogik på ett bord.

Måltidskunskapen inom skolmåltider i Luleå utvecklas hela tiden. Det handlar om att se på mat hur ett helhetsperspektiv och förmedla det till barn och elever på ett lustfyllt sätt, för måltider är mer än bara maten som serveras på tallriken. Klara Nilsson arbetar som verksamhetsutvecklare på skolmåltider:

– Det är en upplevelse hur maten serveras och de smaker som finns i den. Barnen och elevernas hälsa är i fokus, så att de äter mat som är bra för kroppen vilket de kan ha med sig hela livet. Mat är knuten till hållbarhet eftersom matproduktionen står för stora klimatsläpp. Mat har funnits med och kosten förändrats under människans hela historia.

Tips till föräldrar med matkräsna barn

  • Du är inte ensam. En studie av 1500 förskolebarn visade att vartannat barn har en måttlig nivå av matkräsenhet som upplevs som problematisk av familjen, och en tredjedel hade hög nivå. Det börjar märkas i tvåårsåldern och är ofta oberoende av omgivningen.
  • Satsa på små portioner! Barn behöver prova på nya maträtter 10-20 gånger, ibland behövs det också fler gånger. Var glad om de smakar.
  • Det lönar sig ofta inte att locka med efterrätt, för då inser barnet att det finns mat som de upplever som godare som de belönas med.
  • Försök vara en bra förebild, men tvinga inte på barnet mat.
  • Låt barnen vara med i köket och bestämma meny, samt följa med och handla ingredienser till mat.
  • Fråga förskolekocken om tips!
  • Förskolans kokbok - Luleå kommun Länk till annan webbplats.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och bild: Camilla Hermansson

Logotyp