Luleå kommun samlar kunskap för mer återbruk vid nybyggnation och renovering

Hur kan Luleå kommun återbruka mer inom området bygg och anläggning? Det var huvudfrågan när Luleå kommun bjöd in experter, forskare och andra kommuner till en dag med kunskapsutbyte och workshop om återbruk av byggmaterial. Dagen gav både nya insikter och konkreta idéer för hur kommunen ska ta nästa steg.

TNC Buildings är ett projekt inom det strategiska samarbetet Thriving Northern Cities (TNC) som samlar fem nordliga städer (Luleå, Umeå, Örnsköldsvik, Sundsvall, Östersund) i syfte att stärka kommunernas förmåga att driva hållbar stadsutveckling. Kommunerna i nätverket samarbetar kring gemensamma utmaningar som klimatanpassning, mobilitet, hållbart byggande med mera och just hållbart byggande handlar TNC Buildings om. I TNC Buildings i Luleå arbetas det bland annat med att se över de interna processerna och ta fram metodstöd till verksamheterna för att öka det cirkulära byggandet både internt och externt.

Workshopmoment under kunskapsdagen om återbruk i Luleå kommunkoncern.

Workshopmoment under kunskapsdagen om återbruk i Luleå kommunkoncern.

En dag i början av maj arrangerade Luleå kommun en intern kunskapsdag kring återbruk inom byggnation, renovering och rivning. Dagen arrangerades inom ramen för projektet Thriving Northern Buildings och syftade till att öka kunskap, inspirera och skapa incitament för mer cirkulära arbetssätt inom Luleå kommunkoncern. Med under dagen var tjänstepersoner på olika förvaltningar och bolag i kommunkoncernen som på olika sätt arbetar med bygg och anläggning.

Dagen inleddes med arkitekten och forskaren Jelena Mijanovic från Kungliga Tekniska Högskolan som gav en tydlig bild av läget i världen när det gäller byggavfall. Hon berättade att mängden avfall väntas öka med 70 procent till år 2040 och att i Sverige är graden av cirkularitet i våra produktionsprocessen enbart 3,4 procent. Det betyder att vi använder mycket mer material än vi återför in i kretsloppet.

– Vi har överskridit 7 av 9 av planetens gränser. Återbruk är inte en trend, det är en nödvändighet, förklarar Jelena Mijanovic, KTH.

För att framtidssäkra kommunen behöver vi, enligt Jelena, ha koll på våra resurser, stärka kompetensen och samarbeta mer mellan kommun och näringsliv. Upphandlingar och tydliga mål spelar också en viktig roll.

Andra punkten på programmet bestod av föredrag av Josefine Pettersson från Ramboll som visade hur olika byggprojekt påverkar klimatet. Vid nyproduktion står ofta stommen och grunden för de största utsläppen, medan det i renoverings-, ombyggnads‑ eller tillbyggnadsprojekt är installationer och ytskikt som väger tyngst.

– Det är också viktigt att veta vilka delar som ger störst klimatnytta att återbruka. Ett exempel är ett vanligt standardkök där vitvarorna står för hela 60 procent av klimatutsläppen vid produktion, berättade Josefine Pettersson.

Andra kommuners erfarenheter

Under dagen fanns även representanter från andra kommuner med och delade med sig av sina arbetssätt kring återbruk av byggmaterial. Några exempel på vad de berättade om:

  • Umeå kommun har infört ”klimatpengar” – öronmärkta medel för återbruksinsatser. De har också en återbrukskoordinator och ett eget digitalt verktyg för att inventera och dela material.
  • Uppsala kommun driver två återbrukshubbar, en för kommersiella fastigheter och en testbädd där de provar nya arbetssätt. De arbetar även med produktpass när de upphandlar nya produkter, ett dokument som enkelt går att skanna av och få upp information om vilka material produkten består av och som används för att underlätta framtida återbruk.
  • Östersunds kommun har öppnat en intern byggåterbruksbutik där material från kommunens projekt tas om hand och återbrukas
Workshopmoment under kunskapsdagen om återbruk i Luleå kommunkoncern.

Workshopmoment under kunskapsdagen om återbruk i Luleå kommunkoncern.

Hur arbetar Luleå kommun och vilka idéer finns det för framtiden

Luleå kommun arbetar redan i dag med återbruksinventeringar och använder återbrukstrappan som stöd berättade Kristoffer Lahti, förvaltare på Infrastruktur- och serviceförvaltningen på Luleå kommun. På Hertsöskolan började arbetet i liten skala med att demontera beslag och låsdetaljer. Vid Stadsöskolan testas nu det digitala verktyget CCBuild för att inventera material som kan återanvändas, bland annat hemkunskapskök.

Utmaningarna handlar bland annat om lagerhållning, upphandling och behovet av en samordnande funktion. Samtidigt pågår arbete med kategoristyrning och kravställningar vid upphandlingar av byggmaterial.

– Vi lär oss hela tiden. Varje pilotprojekt visar hur mycket potential det finns i att återbruka mer, sa Kristoffer Lahti.

Axel Simu Müller från det kommunala bolaget Lumire fanns också med under dagen och berättade om deras arbete med att utreda var och hur en eventuell byggåterbruksmarknad för allmänheten skulle kunna placeras och hanteras.

Dagen avslutades med gruppdiskussioner om fyra områden: återbrukshubbar, digitala verktyg, styrning och ledning samt upphandling. Deltagarna lyfte under workshopen bland annat behovet av bättre samverkan mellan kommunens bolag och förvaltningar, samt möjligheten att börja med en pop up‑lösning för en återbrukshub.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och foto: Lena Hedberg

Logotyp