Det märks bland annat i förskolans läroplan, där undervisningen ska ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor inom många olika områden – från språk och matematik till naturvetenskap, teknik och hälsa. Ett sätt att arbeta med flera av dessa områden tillsammans är STEM – science, technology, engineering and mathematics. I Luleå har vi breddat perspektivet till STREAM, där R står för read and reflection och A för arts. Det innebär att exempelvis bild, musik, sång, dans och andra estetiska uttrycksformer får en naturlig plats i undervisningen och barnens lärande.
De estetiska uttrycksformerna fungerar som vägar in i och förbindelser mellan olika kunskapsområden. På så sätt skapas en undervisning som knyter samman flera områden och samtidigt tar vara på det som kännetecknar förskolans arbetssätt – nyfikenhet, kreativitet, lekfullhet och konkret utforskande.
På Svartöstadens förskola arbetar förskolläraren Sebastian Törngren. Han beskriver variationen, det spontana och det kreativa som en del av det som gör yrket särskilt roligt.
– Ingen dag är den andra lik. Det är utmanande på ett positivt sätt och väldigt givande när man ser barnens framsteg och den glädje och stolthet de visar när de klarar något själva för första gången. Barn är otroligt snabba på att visa sin uppskattning.
En stor del av arbetet handlar om att följa barnens tankar, idéer och intressen och låta dem bli utgångspunkt för undervisningen. Ett barn kanske nyligen har rest med sin familj och tar med sig upplevelsen till förskolan. Resan kan bli en del av leken. Barnen kanske leker att de åker tåg, flygplan eller båt. Då kan pedagogen kliva in som medlekare och samtidigt fånga upp det som barnen visar intresse för. Hur många resenärer får plats? Hur lång tid tar resan? Vart är de på väg? Vilka länder passerar de? Hur mycket kostar biljetterna? Ur en sådan lek kan undervisning om matematik, geografi och teknik växa fram. Samtidigt får barnen träna språk, kommunikation, samarbete och turtagning.
– En viktig sak när vi planerar undervisningen är att den behöver ske på ett naturligt sätt utifrån barnens lek, intresse och nyfikenhet. Då har barnen möjlighet att göra leken både lustfylld och meningsfull, säger Sebastian.
Utifrån kan förskolläraryrket ibland framstå som ett arbete som handlar om att ta hand om barnen och leka. Men bakom det som syns finns ett omfattande pedagogiskt och didaktiskt arbete.
– Det är mycket arbete som sker bakom kulisserna, bland annat dokumentation. Det kan handla om allt från vardagliga situationer som barnen fått vara med om, eller etiska dilemman som barnen behöver fundera över, till mer djupgående vetenskapliga fenomen som kan undersökas.
Förskolläraren behöver vara närvarande, observera och lyssna på det som händer i barngruppen. Barnens frågor och idéer kan bli början på nya undersökningar och undervisningssituationer.
– Vi behöver vara närvarande, observera och lyssna – och hela tiden fundera på hur varje barn kan få möjlighet att utmanas vidare i sitt lärande, säger Sebastian.
Det handlar också om att våga följa barnens idéer, även när de leder undervisningen i en annan riktning än den pedagogerna först hade tänkt.
