Åtgärder efter förstört fågelbo på Porsön

Luleå kommun ser allvarligt på den händelse som inträffade i samband med gräsklippning på Porsön, där ett bo med storspov förstördes. Storspoven är en skyddad och rödlistad art, och det som inträffat är mycket beklagligt. – Det här är något vi tar på största allvar. Det ska inte hända, och vi beklagar det inträffade, säger Annika Keisu Lampinen, enhetschef vid parkavdelningen.

Efter händelsen har kommunen pausat klippningen i området. En genomgång av rutiner och arbetssätt har inletts, i dialog med Länsstyrelsen, för att säkerställa att liknande situationer inte uppstår igen.

Storspoven är en skyddad och rödlistad art.

Nya rutiner för klippning

 Inför att klippningen återupptas vidtas flera åtgärder:

  • Förstärkt inventering av områden innan arbete påbörjas, till exempel avsök med hjälp av ferieungdomar och handledare
  • Anpassning av klippning i tid och omfattning i känsliga områden

  • Ökad intern information och utbildning till berörd personal
  • Klippningsrutinen ändras så att vi startar i mitten av ytan så att fåglarna kan fly åt sidorna

  • Tydligare rutiner för hantering av observationer av markhäckande fåglar

 

Samråd om rutiner med Länsstyrelsen

Kommunen samarbetar med berörda myndigheter för att säkerställa att arbetet sker i enlighet med gällande lagstiftning och med hänsyn till naturvärden.

– Vi vill göra rätt och kommer att arbeta systematiskt framåt för att skydda biologisk mångfald i våra parker och naturområden, säger Annika Keisu Lampinen.

 

Det här är Storspoven

Storspov (Numenius arquata) är en fågel som tillhör familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar. Den häckar i Europa och Asien i jordbruksmark och på myrar. Arten minskar kraftigt i antal, så pass att världspopulationen numera anses vara nära hotad, medan den i Sverige kategoriseras som starkt hotad.

Utseende och läte

Storspoven är en av världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50–55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen.

Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Locklätet är en stark uppåtkrökt vissling, även den med en ödslig klang.

Storspoven häckar på öppna myrar, ängar, hedar och jordbruksmark över större delen av landet. Den saknas dock i fjällen och i fjällnära områden.

Ekologi

Storspoven är ganska skygg för människan. Bortsett från häckningssäsongen är den mycket social och ses ofta tillsammans med flera individer. Den ses ofta högre upp på åkrar och fält än många andra vadare.

Storspoven födosöker främst genom att med sin långa krökta näbb leta efter ryggradslösa djur i mjuka lerbottnar. Näbben fungerar utmärkt för att plocka upp sandmaskar ur deras u-formade bon. Storspoven kan också vid tillfälle plocka krabbor och daggmaskar.

Boet är en enkel tillplattad yta på tajga, äng eller liknande plats och rymmer vanligtvis tre till sex ägg. Äggen ruvas i ungefär en månad.

Källa: Wikipedia

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Eva Sundgren
Foto: Pixaby

Logotyp