Vätgasen H2 är också en beståndsdel av vatten. Med hjälp av elektrolysen spjälkas vatten till vätgas och syre. I denna process ”försvinner” 30 procent av energin, den kan dock tas tillvara i fjärrvärmeproduktionen.
Vätgasen lagras tills den används, till exempel som drivmedel i bilar, lastbil, fartyg, flygplan och tåg. Utsläppen blir bara vattenånga, inga skadliga ämnen som kväveoxider, kolväten eller växthusgasen koldioxid.
Med hjälp av vätgas kan man också lagra, transportera och tillhandahålla förnybar energi. I takt med att energiproduktionen ställs om till vind- och solenergi ökar behovet av att kunna lagra energin, eftersom energi från sol och vind bara kan framställas när det blåser och solen skiner.
Finns det någon nackdel med vätgas?
Vätgasmolekylerna är så pass små att de är svåra att lagra. De kan gå in i metaller där de orsakar så kallad vätgasförsprödning. I Piteå forskas det just nu om att lagra vätgasen bunden i metanol.
Vätgas är lättantändligt och hanteringen av trycksatt vätgas behöver som andra bränslen också ske efter
strikta rutiner.
Vattenångan är också en växthusgas och står för den största delen av växthuseffekten. Om följden av mer vattenånga blir en ytterligare ökad temperatur (genom att vattenångan fungerar som växthusgas) eller en minskad temperatur (genom ökad molnbildning) är osäkert. Vattenångan kan tas tillvara som spillvärme.
