Råneåbiennalen – starten på något större

I en före detta affärslokal i centrala Råneå pågår världens kanske minsta konstbiennal. Men det är Råneås första biennal, och det är stort. Mats Wikström, initiativtagare och konstnär, vill att Råneåbiennalen ger kulturutbudet en skjuts framåt.

– Råneå med omnejd ligger lite i skuggan av Luleå, inte minst vad gäller kulturutbudet. Men det slog mig plötsligt en dag, att varför inte ordna en biennal som ett komplement till den pågående i Luleå, säger Mats Wikström.

kyrkobroderier

Mats Wikström, Råneåbiennalens grundare, visar en samling beroderier med Råneå kyrka som motiv.

kyrkobroderier

Mats och Britta Blomquist har lärt känna varandra genom biennalen. Flera av hennes fars och farbrors verk finns med i utställningen.

Mats intresse för att utveckla kultur och konst i Råneå började gro efter att han flyttade till byn Böle för två år sedan.

– Jag flyttade från Luleå till min fasters före detta sommarstuga i Träskbrännan, cirka sex kilometer utanför Råneå. Det har jag aldrig ångrat, säger Mats.

– Jag trivs med människorna och naturen här. Råneå är dessutom ett vackert samhälle med bra service.

Samlar på konst

Mats och hans partner Anna Lagerman hyr en före detta affärslokal i centrala Råneå. Det är där biennalen har sin fasta punkt och där visas bland annat konst ur Mats egen samling som består av både gamla och nya verk.

– Jag har samlat på så kallad folkkonst i många år. Själv gillar jag inte den benämningen, för mig är det helt enkelt konst, säger Mats.

Väggarna i lokalen är fyllda av tavlor i olika tekniker och stilar. En grupp broderier har Råneås kyrka som motiv.

– Där är intressant att se samma motiv, men med små olikheter, eftersom de är tillverkade av olika personer, säger Mats.

I lokalen finns också en liten upphöjd scen med några rader pinnstolar framför. Där har bland annat konstnären Lena Flodman hållit föredrag.

Det händer saker även utanför lokalen, till exempel visas en mässhake (prästskrud) från 1500-talet i Råneå kyrka. Ett prov på utsökt konsthantverk och lokalhistoria. Det har också funnits möjlighet att testa line-dance.

Nya bekantskaper

En viktig del i biennalen är kontakten mellan människor. Man kommer för att samtala om konst, lokalhistoria och sammanhang.

– Jag har mött många intressanta människor som alla har en historia att berätta. Både om platsen där jag bor, Träskbränna, men också om utställningen och konstnärerna, säger Mats.

En av dem som Mats stiftat bekantskap med är Britta Blomqvist. Flera av hennes fars och farbrors alster visas på biennalen.

– En av målningarna föreställer min bror, säger Britta, och visar sedan ett gammalt tidningsklipp från 1946 där målningarna recenseras.

Mångsysslare

Mats har varit verksam konstnär i stort sett sedan han studerade vid Sunderbyns konstskola i slutat av 80-talet. Men musiken har också betytt mycket för honom.

– Jag är med i bandet Eterkropp och det ger mig möjlighet att komponera, skriva texter och till och med formge skivomslag, säger han.

– Gruppen har legat lågt ett tag men vi ska börja spela snart igen. Det kanske blir en spelning i Råneå.

Planerar framåt

Just nu har Mats och Anna fullt upp med årets Råneåbiennal, men att den ska återkomma år 2020 är de säkra på. Lokalen hyr de till årsskiftet, men med tanke på alla idéer de har kan det bli nödvändigt med ett mer permanent ställe.

– Vi planerar att bilda en förening som ordnar utställningar, musikarrangemang, föredrag och även debatter under hela året. Skapa ett ställe dit man kan komma för att roa och berika sig, säger Mats.

Det finns ett intresse och ett engagemang i Råneå med omnejd som inte går att ta miste på enligt Mats.

– Jag ser det som att tillsammans skapar vi aktiviteter som gör livet roligt och intressant. Föreningen kan bli länken som binder samman kultur och människor i bygden.

 

Råneåbiennalen

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Karin Kemi

Foto: Jennie Pettersson

Logotyp