Centrum i centrum

När Luleå centrum ska växa behöver kommunen ta hänsyn till flera aspekter som handel och bebyggelse, trafik och mötesplatser. Det är huvudområden i arbetet med en kommande utvecklingsplan för centrum. Vårt Luleå lyfter två viktiga delområden: att
hitta en balans mellan att bygga och bevara samt att skapa ett fungerande trafikflöde.

En förutsättning för ett växande Luleå centrum är en väl fungerande kollektivtrafik. Antalet Luleåbor som tar bussen till centrum varje dag har ökat med 4 000 sedan år 2006. Tack vare kollektivtrafiken kan trafikflödena i centrum fungera.

I den planerade utvecklingsplanen för centrum är kollektivtrafiken ett av fokusområdena. År 2003 började bussåkandet öka i Luleå. Ökningen i Luleå var större än i andra jämförbara kommuner. Att kollektivtrafiken blivit mer populär beror på att det går att åka snabbt från sin stadsdel och rakt in i centrum, att turtätheten har ökat och informationssystemet har blivit bättre.

Totalt åker 8 000 personer buss till och från centrum varje dag. Antalet bilar in till centrum har legat i princip konstant de senaste tolv åren, medan antalet bussresenärer har ökat kraftigt.

Bussresenärer

Bussresenärerna till Luleå centrum har blivit 4 000 fler per dag sedan 2006.

– Om man tänker tanken att de bussresenärer som har tillkommit hade suttit i bilar istället för på bussar hade framkomligheten för bilarna inte varit möjlig. Tänk dig köbildningen på Bodenvägen med alla dessa bilar. Även om man teoretiskt kan bygga om bilvägarna som leder till stan, så ser centrumgatorna ut som de gör och husen ligger där de ligger, säger Göran Gabrielsson, samhällsstrateg infrastruktur på Luleå kommun.

Än så länge har ökningen av lokaltrafiken gått obemärkt förbi. Att man som bilist inte har märkt hur många fler människor som åker buss beror på att det är 30 gånger så effektivt att förflytta människor med buss jämfört med bil, sett till ytan.

– För den som saknar alternativ till bilen är det bästa som kan hända att andra bilister börjar cykla och åka buss. Att kollektivtrafiken ökar står inte i motsättning till bilkörning. Så länge det finns privatbilar kommer Luleå inte att ha ett bilfritt centrum, säger Göran Gabrielsson.

Centrum är Luleås viktigaste plats för arbete, bostäder och handel. Det är en speciell kombination som kräver att stora trafikflöden ska fungera. Befolkningen i Luleå kommer att fortsätta växa. Nu byggs flera hundra bostäder. Luleå beräknas öka i befolkning med 600 personer per år och man arbetar för en ännu större ökning. Då är kollektivtrafiken förutsättningen för att transportera Luleåborna till och från centrum.

Tanken är att en plan ska tas fram för vad kommunen ska skydda i staden.

Värdefulla kulturmiljöer ska sparas

Ett annat fokusområde i den kommande utvecklingsplanen för Luleå centrum är kulturmiljöer. Luleå har ett centrum med stora kontraster mellan byggnaderna. Det finns hus i många utföranden och uttryck, med stilideal från olika tidsepoker. Att ta hänsyn till minnesvärda hus och miljöer ingår i en kommande utvecklingsplan för centrum. Det ska finnas en balans mellan att spara kulturhistoriskt värdefulla miljöer och att riva för att ge plats för nytt.

I den kommande utvecklingsplanen anges att en plan med skyddsbestämmelser för kulturmiljöer i centrum ska tas fram. De mest värdefulla miljöerna ska sparas. När det byggs nytt nära en kulturmiljö ska det nya passa in med det gamla.

Kulturmiljöer kan överraska. En del byggnader faller väl in i föreställningen om kulturmiljö. Till exempel Bergströmska gården på Rådstugatan, som är en av de få träbyggnader som finns kvar från tiden före stadsbranden 1887. Men alla tidstypiska miljöer signalerar sin egen tidsanda.

Sveriges äldsta graffitimålning, som skapades på en betongvägg på Folkets hus Ripans innergård 1987 är ett exempel. Kommunen ser nu över om graffitimålningen kan skyddas. Målningen uppfördes med kommunens tillåtelse.

Grafittimålning och Bergströmska gården.

Både en graffitimålning och en byggnad kan vara en skyddsvärd kulturmiljö.
Till höger i bild syns Bergströmska gården på Rådstugatan.

Vi Luleåbor är vana vid att se fasader av plåt på byggnader i vår kommun. Höga priser på el och låga priser på plåt gjorde att många byggnader tilläggsisolerades och plåtades in under 70-talet. Plåtfasaderna ger en förståelse för dåtiden och bidrar med ytterligare tidslager till ett äldre hus.

Ett exempel är fastigheten Simpan 11 på Stationsgatan, som byggdes i 20-tals klassicism med puts och en arkitektonisk gestaltning med stenimitation. Under 1970-talet tilläggsisolerades huset och fick plåtfasader. Det är en miljö som vittnar om Luleås historia som plåtstad.

FAKTA

  • År 2006 gjordes totalt 3 618 070 resor med LLT och år 2017 gjordes 5 207 000.
  • Kulturmiljöer är fornlämningar och byggnader som tas om hand enligt olika föreskrifter.
  • Kulturmiljö är ett sätt att se och tala om de spår av det förflutna som finns överallt omkring oss och berör alla människor i vardagen

Text: Malin Svedjeholm

Illustrationer och foto: Joakim Höggren

05 december 2018

Logotyp