Slakteriet på Bergviken 

Kommer du ihåg slakteriet på Bergviken? Det tillkom som ett resultat av Sveriges jordbrukskris i slutet av 1920-talet. Köttmarknaden i Norrbotten led av konkurrensen från Finland och södra Sverige, med dumpade priser och låg produktion som följd. 

Staten började organisera avsättningen av kött och fläsk i landet, men bönderna i Norrbotten lämnades till en början utanför. Hushållningssällskapet i Norrbotten beslutade att själva ta itu med problemen. 

slakteriet

Slakterianläggningen i Bergviken stod klar i november 1943. Efterfrågan på kött och charkvaror ökade konstant och anläggningen blev snart för liten. Redan under 1950-talet utlokaliserades delar av verksamheten i länet. 

Under 1934 genomförde man en stor informationskampanj riktad till länets lantbrukare i syfte att bilda en slakteriförening. Den skulle tillvarata köttproducenternas intressen och organisera verksamheten. Antalet andelsanslutna lantbrukare ökade snabbt och 1937, när Norrbottens slakteriförening startade, hade 4 743 medlemmar anslutit sig. 

Föreningen saknade egna lokaler och hyrde in sig i byarna där slakten bedrevs. I saluhallen i Luleå hade man kontor och lager. Det var opraktiskt att ha verksamheten utspridd och därför gjordes en förfrågan hos Kungliga Lantbruksstyrelsen om bidrag till en slakteribyggnad. Ansökan beviljades och bygget startade på Bergviken 1942. Tanken var att man även skulle förädla köttet och för att testa detta övertog man Forsmans charkuterifabrik i Piteå. Försöket slog väl ut och föreningen bestämde sig för att utvidga det redan påbörjade slakthuset på Bergviken med en charkfabrik. Man räknade med en årlig produktion på ungefär 50 000 kg färdiga produkter. 

I och med att slakteriet stod klart i Luleå lades slaktstationerna i övriga länet ned och medlemmarnas slaktdjur hämtades direkt på gårdarna. Under åren 1937–1970 ökade mängden slakt från 396 ton till 1 315 ton. Charkuterianläggningen hade också en stadigt ökande produk-tion. Men så småningom blev efterfrågan på charkvaror för stor för anläggningen och redan under 1950-talet blev man tvungen att utlokalisera delar av till-verkningen i länet. 

1968 inleddes förhandlingar med Luleå kommun om inlösen av lokalerna. Anledningen var inte bara underdimensionerade lokaler. Även miljöfrågan hade blivit aktuell eftersom det nya bostadsområdet Kallkällan vuxit upp alldeles bredvid. Kommunen anvisade en tomt på det då relativt obebyggda området Storheden. Bygget av en ny slakterianläggning påbörjades 1970 och i samband med det skapades varumärket SCAN. 

 

slakteriet

Invigningsmiddagen den 3 november 1943, i närvaro av stadsrådet Axel Persson-Bramstorp, var en mansdominerad tillställning. Den enda kvinnan på bilden skötte serveringen. 

slakteriet

Norrbottens slakteriförening arrangerade varudemonstrationer på 50-talet. 

Besök det historiska bildarkivet på webben: bildinternet.lulea.se Länk till annan webbplats.

FAKTA: Kommunens historiska bildarkiv

  • Luleå kommuns stadsarkiv har cirka en miljon fotografier och negativ i sina samlingar, varav de äldsta är från 1860-talet.
  • Genom det historiska bildarkivet på webben finns nu flera av fotografierna lättillgängliga för alla kultur- och lokalhistoriskt intresserade.
  • Arbetet med att fylla på det historiska bildarkivet på webben pågår fortlöpande.
  • Webbadress: bildinternet.lulea.se Länk till annan webbplats.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Karin Kemi

Foto: Gustaf Holmström/Luleå Stadsarkiv 

Logotyp