Isvägen till Bergnäset

En vacker vinterdag är isbanan runt centrumhalvön full av Luleåbor som promenerar, sparkar eller åker skridskor. Men innan Bergnäsbron byggdes var isvägen inte till för nöjes skull. Den var en nödvändighet för att Bergnäsborna även vintertid skulle kunna ta sig till skola och arbete i centrala Luleå.

Bergnäsbron diskuterades fram och tillbaka i många år. Under tiden, mellan 1900–1954, gick en ångfärja mellan Luleå stad och Bergnäset. Färjan körde så länge som möjligt på hösten, tills isen blev alltför tjock för att kunna brytas av bogserbåtar. Till våren startade färjetrafiken igen så fort isen gick att bryta upp.

Man som cyklar på den smala plankvägen från Bergnäset och in till centrum.

Bild 1 och 2 i bildspelet: Här syns den smala plankvägen från färjeläget på Bergnäset och in till staden. Fotona är tagna i april 1954, den sista säsongen som trävägen lades ut. Med tanke på vårvädret så var det nog till och med de allra sista dagarna. Foto: Norrbottens-Kuriren/Luleå Stadsarkiv.

Bild 3 i bildspelet: Spark var ett populärt transportmedel, både på is och land. Flickan i pälsmössa och pälsmuff verkar njuta av solen en vacker vårvinterdag någon gång i början av 1950-talet. Foto: Rune Espling/Luleå Stadsarkiv.

Vintervägar över älven

Under vintern plogade staden en bredare isväg för fordonstrafik till Bergnäset. Dessutom lade de ut en speciell gång- och cykelväg av plankor över älven.

För att plankvägen skulle hålla länge på våren isolerade man den med sågspån. Då gick det att promenera och cykla på den även efter det att isvägen för bilar hade stängt. Plankvägen var smal, så det gällde att hålla balansen på cykeln.

Sparken var populär

Många tog också sparkstöttingen över isen. Ibland hände det att någon hamnade i isrännan som bröts för de båtar som skulle hämta massa i Karlshäll eller lämna olja vid Pontuskajen. I en medlemstidning utgiven av Lulebygdens Forskarförening skriver Gunnar Lindgren om en incident som hände hans morbror på 1920-talet:

Morbrodern skulle gå på bio i stan och tog sparken från Bergnäset. Det ville sig inte bättre än att han råkade köra ner i isrännan och blötte ner sina byxor. Han vågade inte åka hem alltför våt, och antagligen ville han inte heller missa filmen, så på bion placerade han sig så nära han kunde den heta biografkaminen. Han var även tvungen att stanna under den andra föreställningen för att hinna torka upp någorlunda innan han sparkade hem. Det blev både en blöt och dyr utflykt!

Bergnäsbron förenklade resorna

Med åren växte befolkningen och därmed också antalet bilar. Trafiken från Bergnäset och de södra byarna in till Luleå stad ökade tillsammans med den trafik som kom längre söderifrån. Det blev alltmer ohållbart med ångfärja och isvägar. Den 6 juli 1954 invigdes Bergnäsbron. Då var det slut med köerna vid färjan under sommartid och besvären med isvägen under vinter- och förfallstid.

Numera kan vi njuta av isbanan som rekreation istället. Och ta en sparktur med kommunens lånesparkar – utan att vara rädda att hamna i en isränna.

Besök det historiska bildarkivet på webben: bildinternet.lulea.selänk till annan webbplats

FAKTA: Kommunens historiska bildarkiv

  • Luleå kommuns stadsarkiv har cirka en miljon fotografier och negativ i sina samlingar, varav de äldsta är från 1860-talet.
  • Genom det historiska bildarkivet på webben finns nu flera av fotografierna lättillgängliga för alla kultur- och lokalhistoriskt intresserade.
  • Arbetet med att fylla på det historiska bildarkivet på webben pågår fortlöpande.
  • Webbadress: bildinternet.lulea.selänk till annan webbplats

Text: Susanne Lundblom

Foto: Luleå Stadsarkiv

20 mars 2018

Logotyp