Större psykisk ohälsa
Luleåbornas psykiska välbefinnande har sjunkit, liksom i hela landet och särskilt bland unga. Folkhälsomyndigheten har undersökt vad förändringen beror på och kommit fram till att stress över skolan är en av orsakerna till att unga mår sämre. Unga vuxna känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden.
De ökade skillnaderna i samhället har också bidragit. Unga som finns i familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar mår sämre. I Luleå är det dock färre unga som finns i ekonomiskt utsatta hushåll jämfört med andra orter.
– God folkhälsa är väldigt viktigt för kommunen, och att unga människor har det bra är prioriterat i allt från kommunens översiktsplan till det arbete som görs i verksamheterna varje dag, säger Maria Nordgren, samhällsutvecklingschef på Luleå kommun.
Fortsatt arbete med jämlikhet
Luleå har en politik för jämlikhet. Syftet är att skapa lika möjligheter för alla. Arbetet för jämlika förutsättningar sker bland annat med sociala investeringar och genom en ledningsgrupp för ökad jämlikhet. I den samverkar kommunens förvaltningschefer över organisationsgränserna. Detta är en del av folkhälsoarbetet.
Användningen av tobak fortsätter att minska i Luleå, liksom i hela landet. Däremot har minskningen gått snabbare i andra delar av landet än i Luleå.
Trots att Luleåbor i alla åldrar sitter stilla mer än genomsnittssvensken är det positivt att många unga deltar i idrott här. Unga mellan 13 och 20 år deltar i Luleå till och med i högre utsträckning än rikssnittet i idrottsföreningar. Förutsättningarna att kunna cykla är också goda i kommunen och fler Luleåbor har fått upp ögonen för Luleås grönområden och natur. Luleå har också ett högt valdeltagande, vilket är en positiv faktor.